Alla inlägg under juli 2012

Av Ylva Frohm - 29 juli 2012 22:11

 Idag har jag och dottern tagit bilen för att springa i motionsspåret i Hallsta. Vi for bokstavligen runt som yra höns i spåret för att leta efter den korta svängen. Efter 7,5 km fick jag muta dottern med en hundralapp för att fortsätta. Nu har vi bestämt att inte springa där något mer....den här veckan. För att återhämta oss blev det chokladpudding och makens vispade grädde till efterrätt. Makens vispade grädda är lika med kärnat smör. Kan inte rekommenderas.


Idag blev staketet nästan klart till paddocken. Alla plankor är fastskruvade och nu ska bara "topparna" på stolparna kapas i en jämn och snygg linje. Jag tror inte det kommer att ske på den här sidan av året. Inte nästa år heller. Maken har ännu inte fått sågförbud...jo nu ljög jag, men han får lov av mig att såga lite stolp.  


För övrigt har vi mygginvasion på landet. Det går nästan inte att vara utomhus, än mindre ha ett öppet fönster. Maken fick skåda andra insekter i form av spindlar. I duschen satt en riktig baddare och viftade med sina framben. Den höll just på att bli attackerad av en liten spindel som jagade iväg den stora feta. Mycket spännande och jag fick inte veta hur det slutade då maken klev in i bastun (!). 


Yra höns? ett märkligt uttryck som ofta används av det manliga klientelet. En gång sa min man att kärringar kör bättre än höns, vilket i och för sig stämmer bra  då jag aldrig har sett en höna köra.Jag svarade att han skulle bli yr om han fortsatte samtalet om feminina bilister, helt plötsligt blev det en väldigt tråkig stämning på landet. Vi hade höns på gården för några år sedan. Det slutade med att tre hönor blev rävmat och de andra två startade eget någon annanstans. Ett halvår senare fann jag 45 ägg under en lastpall bakom förrådet. Hönan var dock borta.  Äggen togs ej i förvar av hälsoskäl och därmed riskera ett långt straff för allmänfarlig vårdslöshet...eller allmänfarlig ödeläggelse...äggläggelse. 


Yra höns hör hemma i en hönsgård med eller utan fordon och motionsspår.

ANNONS
Av Ylva Frohm - 28 juli 2012 15:03

  Idag ringde väckarklockan 05:30. Två och en halvtimmes sömn och trött som sjutton släpade jag mig ur sängen för att ladda upp med en ordentligt morgon inför tävlingsdag i Falun. Dottern satt redan vid köksbordet och drack oboy och tuggade förstrött på en macka med smör. Själv ordnade jag en riktig rejäl "landstingsfrukost" åt mig själv, det vill säga 4 koppar kaffe och en smulig kaviarmacka. Sedan gick vi ut till stallet, glömde hälften och fick gå in igen.


Dottern mockade boxarna under tiden som jag kammade hästen. Dottern lyckades skaffa sig merarbete då hon hällde ut hela innehållet i skottkärran utanför stalldörren. Själv skrattade jag för mig själv och tyckte det var väldigt roande då hon uttryckte "Åh vad joooobiiiiiigt! Jag tyckte det var jobbigt att knoppa manen då det mesta av den sitter på tallen utanför.


Väl på tävlingsplatsen laddade vi upp med att frysa...Jo så illa var det! Väderprognosen, visade igår, 26 graders värme och sol. Dottern packade med sig ett par shorts istället för en jacka. Jag åkte i shorts och i en tunn topp. Jag hade som tur var fått med mig tävlingskläderna och kunde värma mig i dem. Vädret bjöd på dis och 14 graders värme. Perfekt ridväder!


Red fram jättedåligt och blev svettig. Jag tänkte på OS ryttarna och blev törstig. Red lite till och fick skavsår mellan skinkorna. Skrittade en stund och vilade lite. Min tur att inta banan.....red runt lite förstrött, fick startsignal och tänkte: NU JÄVLAR....fick igång hästen i galopp och lyckades även göra en halt på rätt plats. Resten av ritten gick av bara farten. Vid bokstaven C funderade jag på om bensinen skulle räcka till Hedemora. Jag blev avbruten i tanken av att hästen ville skritta. Fick fart igen och red fel väg. Det blev 2 minuspoäng i protokollet. Det till trots lyckades vi vinna klassen och fick galoppera fint i två varv med rosett och allt. 


Prisutdelning: Jag hade minst väntat mig en medalj och en olympisk eld. Fick åka hem med rosett och 350 kronor i vinstpengar...men det viktigaste är dock den äran att få pris och att hästen gjorde ett strålande arbete. Jag räcker nu långnäsa åt olympiska kommittén som inte valde in oss i det olympiska laget i dressyr....eller inte. 

ANNONS
Av Ylva Frohm - 24 juli 2012 11:46

Idag är jag riktigt sur. Jag tänkte att jag skulle bli en modern kvinna och införskaffade mig därför en Iphone 4s. En inovation i mitt så annars teknikfattiga liv. Jag har nu använt telefonen i exakt 8 timmar och har blivit införstådd i att inställningarna i telefonen ej kan göras av mig utan måste lämnas tillbaka till återförsäljaren för åtgärd. Det betyder att jag blir utan telefon och få ingen ersättningstelefon under tiden. Jag har nu framfört mitt absoluta missnöje genom att tala extremt tydligt med ett antal operatörer. Det gav just ingenting och jag funderar på att skicka en bild på luddet till dem. Jag vet inte om det är någon bra idé då jag kanske blir anmäld för olaga hot, eller vållande till psykisk oro genom detta.


Iphone eller inte så flyter livet på vidare. Maken har belagt den lilla svarta med körförbud. En drivaxel har slutat sin samvaro med resten av bilen. Jag funderar om det bara är det som slutat samvara. Jag tror att den försöker säga att den vill somna in för resten av all framtid som rullande bil åt familjen. En ny bil har studerats. Vi har dock ej enats om modell och eller hästkrafter. Apropå hästkrafter...igår kom vi på tanken att hoppträna gårdens hästar. Vi lastade in två i trailern för att åka ned till ridhuset. En studs på 5 hinder monterades upp samt en fristående oxer på 1,10 cm. Den stora mörka fick invigas på "studsen" i en slö och hängig galopp. Det slutade med plockepinn och en avtrampad framsko. Nästa försök blev lite livligare med ett något bättre resultat trots tappad kontroll med sken efteråt.


Nästa steg blev oxern. Den togs i en lägre höjd de första sprången. Det gick ganska bra och jag kände att nu var läget inställ på 110cm. Full fart mot hindret som kändes som en två meters mur. Den stora mörka tog språnget galant medans ryttaren redan hade avklarat språnget innan det påbörjats. Resultatet blev in lång mun på hästen och en hård nedsittning på framvalvet. Kan hända att händerna flaxade lite och saliv rann ut från sidan av min mungipa. Detta återupprepades tills känslan av harmoni uppstod....eller inte. Jag har förstått att dressyr är min gren som jag troligtvis har större framgång i. Jag kanske ska hoppa med iphonen i fickan, då kanske inställningarna rättar till sig. Eller jag kör över den med den lilla svarta...eller ännu bättre! Jag ska ha luddet som bakgrundsbild på iphonen, det straffet kan ingen motstå. Det känns nu lite bättre...att få ha avreagerat sig på ett lantligt vis.

Av Ylva Frohm - 21 juli 2012 15:10

  Det är bra att jobba natt. Under tiden som jag sov hade resten av familjen lyckats få upp staketet i paddocken. Det vill säga med en viss sanning av modifikation. Halva kortsidan är kvar att fylla med stolp och plank vilket måste införskaffas då längden på stolparna ej räckte till.Dottern hittade en rejäl padda under planken och sonen hittade en ödla som hade en fästing på sig. Barnen var till sig av förtjusning av djurlivet under planken. Ibland funderar jag på deras riktiga ålder. Makens oxå. Makens oerhörda prestation idag slutade med en öl i solstolen. Själv är jag nyvaken och förbannad.


I morse chockad sonen sin fader vår genom att gå upp klockan 09:00. Den chocken har dock ej lagt sig ännu då sonen även tände vedpannan utan att bli tillfrågad. Nu väntar vi på det stora nedslaget från sonen....det blev antiklimax då han försvann med den lilla röda utan bromsar. Imorgon kanske han är normal igen efter resan med den lilla röda. Den tar alltid ned en på jorden igen....eller rättare sagt i diket.


Apropå bilar! Det lilla svarta fanskapet (ej luddet) saknar även den bromsar. Soppamätaren lade av för en månad sedan så nu är det bara att köra på känn....apropå känn så vibrerar förarstolen i nedförsbackar, ratten oxå. Det är tur att motorcykeln fungerar, än! 


Natt arbete står på schemat igen. Jag undrar vad familjen skall göra imorgon när lilla frun sover. Jag har en mängd förslag som kanske kan roa dem. 1: Skaka om den blivande flädersaften i jordkällare. Den uppgiften vill ingen ha då det sitter 20 talet feta svarta spindlar och morrar när man öppnar dörren. 2. Rensa avloppet i duschen. En mycket impopulär uppgift som skapar halsbränna och tåriga ögon. 3. Den impopuläraste uppgiften av dem alla: laga middag. Imorgon drar vi lott om vem som skall laga maten. Jag hoppas att det inte blir maken...som tur är kan jag skylla på nattarbetet och intar något från MC Donalds istället. Hurra för nattarbete!

Av Ylva Frohm - 20 juli 2012 18:39

  Nu har familjen varit hundvakt. Tankarna om hund i familjen har nu tagit fart igen. Valet av ras är det svåraste. Dottern vill han en liten hund men det vill inte maken. Sonen vill ha en rejäl hund men det vill inte dottern. Jag vill ha en jakthund, det vill även maken. Han vill ha en vorsthe men det vill absolut inte jag ha. Jag kan tänka mig en tax men det säger hela familjen nej till.  


Hår! Valet av hund kan tänka sig att avgöra hårvalet på hunden. En schäfer hårar mycket, likaså jämthund och gråhund. De hårar för jämnan. Maken hårar ingenting då han inte hår något hår kvar. En kinesisk nakenhund kan vara en lösning men jag vet inte varför vi skulle ha en sådan. Den förra hunden vi hade rakade vi, den hårade som attan efter det. 


Klor! Att klippa klorna kan vara ett utmaning som upptog hela familjen. En hund vi hade tyckte inte om detta då någon..?.hade klippt i pulpan så att blodet flödade i hela köket. Det slutade med att en fick ligga på hunden, en tvångshöll tassen, en sjöng en vaggvisa under tiden munkorgen påfördes den lilla nosen. Efter ett halvår gick det att klippa klorna utan att bli huggen i fingret och mjölksyra i höger skinka. Tyvärr är den hunden begraven idag, på familjens djurkyrkogård...det har blivit en mängd gravplatser under åren. 


Nu har vi kommit fram att den nya hunden skall kunna jaga rätt villebråd, inte håra, vakta gården på bästa vis, inte vara för liten och inte för stor, ha lättklippta klor och en självsanerande mun. Den nya hunden skall även kunna utföra mindre jobb på gården. Detta skulle kunna vara en bra kontaktannons för en singel som söker en ny man.


Ja, vi får se vilken ras det blir. Ett riktigt hundgöra att välja! 

Av Ylva Frohm - 11 juli 2012 11:22

Semestern lider mot sitt slut och jag sammanfattar tiden som blöt och ihållande. Ihållande i samband med arbete som detta medförde. Maken håller på att bygga tak på altanen så vi kan avnjuta en blöt kräftskiva utan nederbörd i form av regn. Maken har varit duktig och uppfört detta på mindre än 24 timmar. Tänk om den farten kunde hålla i sig när regnperioden avstannat.


I söndags fick vi 68 mm regn. Det medförde att garagets grund låg under vatten. Det medförde att merarbetet blev fulländat den dagen. Ute på vallen kunde vi avnjuta sjöutsikt med ett stycke höpress fylld av härliga vattenmassor. Det såg rätt lustigt ut när delar av en höbal flöt i höpressen. Natten till måndag kom det en skvätt på 10mm regn och efter det låg även krattan i paddocken under vatten. Fram till idag har det kommit ca 8mm till vilket har fått tvätten på sträcket att börja mögla. Ännu en dag att avnjuta inomhus tillsammans med SMHI väderleksrapport. Det har nu blivit en sport hos oss att gissa regnet. 


Igår kom sand till paddocken.....när den var som blötast. Det medförde att sanden fick tippas på parkeringen istället. Bredvid hövändaren och höelevatorn. Nu står familjens bilar parkerade lite här och var. Mest var då vi får leta efter vagnparken då gossebarnet lånar det mesta som går att köra. 


Slutrycket kom igår då jag blev jätteblöt efter att ha tillfört stallets inre delar med massor av vatten iform av högtryck. Jag tycker synd om den stackars svalan som byggt bo på lampan i en av boxarna. Hon satt och skyddade sina ungar under hela förfarandet i ett dimhölje av vattendroppar. Idag väntas mera regn och jag funderar vilka positiva egenskaper det kan medföra. Jag har nu funderat klart och kom fram till att leran blir mera mjuk och följsam vilket kan vara bra vid påförandet på hästkroppar och som avsköljes med lätthet i skyfallen.


Nu har vi fått tillökning på gården beträffande skrot. Stortraktorn har blivit försedd med en frontlastare och en tillhörande skopa. Maken är till sig av förtjusning och jag ser framför mig hur gården sakta sakta kommer att förändras till utseende. Men som sagt, efter regn kommer solsken...eller inte.

Av Ylva Frohm - 6 juli 2012 18:03

  Idag har maken fotograferat naturen. Naturligtvist blev det inslag av samliv i bilderna. Jag valde ut den mest rumsrena bilden. Appropå samliv så har vi haft gott om det på semestern. Till exempel umgicks hela klanen igår vid höbärgning. En trevlig familjesysselsättning som skapar halsont efter skrik och skört skelett efter enformigt arbete. 


Vi har även umgåtts rejält i paddocken tillsammans med stolpar, sand och en deffekt spade. Maken hittade ett järnspett i leran när han schaktade utanför entren till paddocken. Nu har vi 7 järnspett. Järnspett på finska heter rautakanki, för er som är intresserade. Maken och jag umgicks lite grann på Metaltown. En kille på metaltown hade en jacka där det stod rautakanki på, en vild förhandling om att få köpa jackan påbörjades utan resultat, förutom maken som utmanade finnens jacka genom armhävningstävling på fingertopparna. Maken vann tävlingen men jackan behöll förloraren. Det hela slutade med träningsvärk, en bruten lillfingernagel och att finnen förföljde maken, vilket medförde att maken fick lite samliv.


Nu har vi bara en vecka kvar av semestern. Den skall avnjutas med att umgås med vedhögen och kela in vedklabbarna i vedbon. Skottkärran har pyspunka och behöver ett nytt däck. Appropå däck! Igår upptäckte vi att en av hökärrorna hade punka, detta åtgärdades akut och flinkt av Däckcenter i Hallstahammar...tusen tack för hjälpen! Undrar om de har skottkärredäck? 


Imorgon skall jag och dottern umgås genom att gå upp tidigt, igen. Nu är det min tur att tävla och förstöra självkänslan genom att debutera MSV B och köra upp 2000 kr i soppa. Hoppas att vädret håller vad SMHI lovar, dvs uppehåll och svag vind från vänster. Jag kan lova att det blir 21 mm regn och vind uppifrån och ned.


Samlivet kommer att knytas ihop riktigt då det avslutas med en natt i husbilen, någon gång under nästa vecka. Hela familjen skall ut på en campingtur, någonstans i Sverige. Har vi tur så kommer vi hem med en behaglig upplevelse utan några överraskningar. Jag tror att det kan bli riktigt intressant då vi nu ska lära oss att umgås över gränserna. Det vill säga samliv med livlinor såsom: flytväst, ett extra reservhjul, kaninbur samt huvudvärkstablett och ett tält.






Av Ylva Frohm - 3 juli 2012 06:26

Idag ska vi slå några av vallarna för hö. Det betyder att familjen har varit engagerade i SMHI väderprognos samt alla nyhetsprogram med tillhörande väder under dygnets alla timmar, i en veckas tid. Enligt kommande väderprognos skall det vara uppehåll med växlande molnighet, till och med lördag. Temperatur mellan 16-22 grader. Risk för nederbörd 0 mm. Jag återkommer i slutet av veckan hur mycket regn det har kommit. Enligt tradition regnar det minst en gång på det nyslagna och nyvända höet. Förra året kom det 15 mm på höet, trots att SMHI lovat gassande sol och ett stabilt högtryck. Helvetesveckan har i och med dagens start börjat, halleluja. Nyfikna bör hålla sig undan för att undvika neurotiska besvär.


Vi hoppas att maskinparken håller ett år till. Höelevatorn måste vara antik då den är tillverkad av trä.  Likaså höpressen som är äldre än maken och traktorn som har en årsmodell som frun i huset. Den piggaste av alla är nog hövändaren som endast håller åldern av 12 år. Nästa år skiter vi i detta och plastar in eländet, om vi är i livet vill säga. Att få upp höelevatorn är att förena med ren livsfara. Den väger ca 400 kg och får balanseras ut från vagnslidret med traktorns frontlastare. Denna balansgång får biträdas med två starka människoarmar samt en traktor utan bromsar.


Staketet runt paddocken börjar att ta form. Igår fick jag köpa flera stolpar av längre karaktär och fick köra västmanland runt för att hitta 2,50 cm stolpar. Arboga blev mötesplatsen för dessa. En halv förmögenhet senare och en trött son med stickor i händerna återvände vi hem med dyrgriparna. Under tiden hade maken markberett paddocken, lite till, vilket har medfört att delar av mattan, under sanden flyttat ut sig till vallen. Nu väntar vi (som vanligt) på sand för att återställa ursprunget.  


Vill allt sig väl inväntas en trevlig skördefest på gården, närmare jul. Nu börjar sommarens mest ihärdiga regnperiod i och med starten på höskörden. Vi ser fram mot när semestern är slut och vi får börja arbeta igen.




Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se