Igår var jag och dottern på en av Stockholms nya arenor för det årliga hästevenemanget. Betyg för denna nya arena blev 2 stolsdynor av 5 möjliga. Stolarna blev vansinnigt obekväma efter 5 timmars nedsittning och ett vadderat underlägg hade varit ett trevligt tillskott till showen. Popcornen får underkänt då det inte var ordentligt poppade och resterna fastnade i tandköttet, vilket såg kul ut när dottern skrattade. Jag räknade till 28 ungar som köpt heliumballonger i form av minioner och my little pony som guppade i synfältet. En stilla önskan om att ungarna skulle tappa sina ballonger uppkom i mitt onda sinne....jag hann tänka tanken ut då dottern sa att hon var hungrig. Sagt och gjort, i pausen sprang vi ut för att hamna först i kön, vilket kräver sin kvinna, vi hamnade sist i kön. Väl framme beställdes en wrap med kycklig vilket var slut, då beställde vi en wrap med vegetariskt innehåll, den var oxå slut. Då beställde vi en hamburgare som smakade som min mat (dotterns ord). Dottern blev tvingad att äta upp hamburgaren då jag blev förbannad. Dottern försvann sedan i 30 minuter för att återkomma med en stor påse med chips. Denna påse inmundigades under tiden vi tittade på hoppningen, jag gäspade och dottern tittade ned i chipspåsen för att konstatera att chipsen var i krossat format efter att jag trampat på dem då stolsgrannen till vänster skulle ut. Vi beslutade oss för att gå till mässan och shoppa lite....

Mässan var ganska ok, faktiskt. Många montrar med trevligt inslag men vi letade naturligtvis efter olika tävlingar att delta i, oavsett vinsterna. En tävling var kul, det gick ut på att gissa meter på en rulle "hö" tråd. Dottern gissade fel medans jag googlade på svaret. En annan tävling var en hästresa! mycket trevligt...det enda man skulle prestera var att fylla i sin mailadress, vilket visade sig inte vara så enkelt. Jag skrev fel och var på väg att knyckla ihop pappret då dottern stoppade mig då det stod tio mailadresser på baksidan. Jag tog då pappret och knycklade ihop det i smyg för att öka vinstchanserna. Jag skrev fel totalt 10 gånger.....Vi gick vidare och fastnade vid de billiga jackorna. Jag glömde handväskan vid stället med de röda dunjackorna och gick vidare, upptäckte detta vid strumpmontern och blev skärrad då jag inte mindes vart jag hade varit. Efter tre varvs löpande återfanns väskan där den kvarlämnades...Dottern bar handväska, blev uppmuntrad genom att påminna henne om att snart är det jul. Dottern drog mig ifrån de fina nya dressyrsadlarna och påminde mig om att snart är det jul. Jäkla jul tänkte jag och skrev under en ny tävling där man kunde vinna en årsförbrukning diskemedel eller nått. 

Väl på sittplats 80 igen så ringde telefonen. Sonen skrek och sa att den ena hästen inte ville in. Sonen hade dessutom åkt häst i lera, en färd som vi alla genomlider i Mälardalen en gråbesudlad novemberdag. Jag anser att sonen ska vara glad att det var uppehåll då de höll på i tre timmar. Förra året (vid samma evenemang) beskrev maken det som om att det var rusning likt E18 på stallgången då alla hästarna var där samtidigt, den gången tog det ett rejält tag för mig att sortera hästarna till sina rätta boxar. 

Idag blev en dag med pyssel inför advent vilket betyder att jag och dottern högg två granriskvistar och dekorerade med förra årets julklappssnören, krullade och klara. Vi tog även en tur till ortens stora blomsterhandel för att inhandla något i ljusväg. Vi kom hem med massa onödiga ljusslingor. På vägen hem sa dottern att det vore trevligt att ha en ateljé vid vägen. Jag tittade på henne och frågade vad vi skulle med det till. Hon sa då att det är så fint med träd längs vägen på båda sidor. Jag nickade och höll med....fint att sätta ljus i tänkte jag men trodde det kallades allé. Maken julpysslade med att sätta på dubbdäcken på fordonsparken samt sätta på taket på traktorn....Nu inväntas en middag som tillagas i ugnen. Dessvärre inte riktigt rengjord från förra gångens användning, detta resulteras i att inta middagen i dotterns sovrum som för stunden har den bästa rumstemperaturen.....imorgon skall vi lyssna till Ernst..eller inte