Vi går i väntans tider här på landet. Lillan ska snart om allt vill sig väl bli mamma för första gången. Vi har nu installerat en kamera som ska övervaka henne när det är dax.

I väntans tider är även maken som just för nu har en fungerande rygg, fast det kan nog ändra sig snabbt, han inväntar nästa ryggskott. Kan nog bli imorgon när han ska harva ridbanan. Det kanske inte låter så besvärande men att koppla på den 55 åriga harven på den lika gamla traktorn kräver sitt jobb, för att inte tala om att styra traktorn runt i paddocken. Maken säger att bromsarna inte funkar längre. Det förstår jag! Det kanske var så att jag vände hö med handbromsen i för något år sedan. Fast det tänker jag inte berätta för honom då får jag harva paddocken själv. Får bjuda maken på lite grillat så blir han på gott humör.

I väntans tider är även renoveringen av köket. Vi fick ett ryck i höstas och bytte fönster sen tog vi ett välbehövligt juluppehåll för att vila upp oss. Kan ju nämna att vi köpte in tjänsten att montera dem. Nu är det bara resten kvar. Vi hade en firma ute som räknade på ett kök för ett tag sedan. Efter att vi fick offerten sa maken att han gör jobbet själv. Nu ser jag fram mot att laga mat på grillen ute på altanen i 10 år framöver. Om jag räknat på åren så är det nog dax att flytta in på ett ålderdomshem. Fast det är väl bra då slipper vi bygga om köket, badrummet, tapetsera om, ny trapp, nya boxar, klippa gräset, måla om bilen, tappa humöret och rida in Lillans avkomma! Kommer nog mest att sakna grillen, fast den tar jag nog med mig. Alltid kan jag bjuda någon på en riktigt fint grillad kotlett!

Så! I väntans tider är vi alla på gården. Nu inväntas härliga nattvak på Lillan. Vara nervös tills Lillans lilla kommer ut. Maken har sagt att han kan tänka sig att stå för en slant om vi döper fölet efter honom. Ser fram mot ett stoföl som heter Jocke. Den som lever får se, i väntans tider.