Livet på landet fortskrider och våren har kommit. Maken fortsätter med sina projekt med traktorgrävaren. Ja jag vet faktiskt inte om han skulle klara sin vardag utan den. Faktiskt så måste jag erkänna att den är bra att ha....ibland. Maken använde häromdagen grävaren till att byta däck på gårdens minsta fordon, det lilla släpet. Grannen funderade nog en stund när han cyklade förbi gårdsplanen med ett släp hängandes i grävaggregatet. Grannen har inte synts till efter det. 

Det senaste projektet av de hundratals som pågår och är under planering, var att sätta en garageport på vedbon. Jag tror utan att överdriva att vi är de enda i hela Sverige, ja kanske till och med i hela världen, ensamma om att ha en garageport till vedbon. Hur denna idé föddes har jag ingen aning om, när jag kom hem en dag så fanns den bara där. Maken nämnde något om att när garageporten väl kom på plats och skulle öppna den så var den låst och nyckel saknades. Jag funderade en stund över det han sagt..funderade lite till och bestämde mig för att inte säga något eftersom jag låste in bilnyckeln i bilen för 25 år sedan, vilket jag kanske skulle bli påmind om. Maken hade en makalös lösning till problemet med en låst garageport. Lösningen föll sig på traktorgrävaren som användes till att gräva en grop utanför garageporten där maken kunde krypa igenom och in i vedbon för att sedan öppna den. Som tur var fick han även gräva igen gropen. Dagen efter försökte jag komma in i vedbon för att ställa in lite returpapper, det gick inte då den var låst. Jag funderar på om nyckeln till vedbon är just traktorgrävaren. Blir inte förvånad om det sitter en garageport till huset i stället för en ny ytterdörr framöver.

Snart ska den lilla gröna bilen besiktas. Den behöver nu lite extraomvårdnad eftersom jag i förrgår körde över en liten hög av träck som en av gårdens hästar lagt på vägen, det resulterade i att vänster fjäderben gick av. Det förde mina tankar vidare till mormor som körde på en sten som låg mitt på vägen på en lång öppen raksträcka för 125 år sedan, upptäcktes först då det blev punktering på båda fram..Tror det ligger i släkten faktiskt, att köra över saker. Maken körde över sin mössa med traktorn, den har aldrig återfunnits efter det. Jag körde över kollegans mobiltelefon med jobbets bil, den återfanns heller aldrig efter den händelsen. Dottern lyckades under övningskörning köra ned i ett hål i vägen, detta bevittnades av sonen som undrade vad vi höll på med då bilen fick en brutal lutning i sidled, dagen efter tog maken bilen till jobbet för att upptäcka att det var punka 200 meter efter påbörjad färd. Han var ganska nöjd med att få byta däck klockan 04.15 på morgonen, utan hjälp av grävaren. 

Inridningen av gårdens yngsta häst fortskrider i ett forcerat tempo. På 6 månader har vi nu kommit till att sitta kvar i  halten, nu satsar vi på, eller rättare sagt dottern, att sitta kvar i skritt. Ser fram mot galoppen faktiskt. Tur att dottern är vig då det kan behövas. Kanske ska erbjuda maken att sätta sig upp, då kan han bromsa farten genom att sätta ned fötterna i marken, det bästa med den idén är att han då kommer förstå att det behövs ett ridhus på gården efter att han har bockats av och sedan fått jaga liten häst runt gården utan skor. 

Nu har påsken infunnit sig och maken ska nu lägga om taket på vedbon, med hjälp av grävaren. Själv tar jag semester till imorgon och förbereder en smaskig grillning till kvällens begivenheter. Kan hända att ett VMA larm utfärdas runt de västmanländska skogarna ett par dagar framöver, ber nog maken att grilla istället...eller inte

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna vecka har hittills varit rätt varierad och jag tror en lång semester skulle vara på sin plats! Veckan har bestått av fölvak, tävling, fölvak och tävling. Idag bröllop, ja inte mitt, och imorgon tävling Som tur var införskaffade dottern ...

Vi går i väntans tider här på landet. Lillan ska snart om allt vill sig väl bli mamma för första gången. Vi har nu installerat en kamera som ska övervaka henne när det är dax. I väntans tider är även maken som just för nu har en fungerande rygg, f...

I eftertankens kranka blekhet funderar jag hur det är att vara barn idag mot att vara barn igår. Tanken uppkom efter att jag läst ett inlägg på sociala medier om att dagens barns lekrum är inomhus kontra barn från gårdagens lekrum var utomhus. Vad fi...

Nu finns min blogg i bokform! Helt sjukt faktiskt att det fanns ngn som ville ge ut den. Fast det är ju klart, betalar man så! Boken är faktiskt ett lite av ett firande, 10 år har bloggen funnits och vi har ännu överlevt, konstigt nog. Att ma...

Så! Maken har blivit TikTok kändis! Hur gick då det till kan man undra. Eller inte förresten. Mina övervuxna barn tyckte jag skulle ha TikTok! Sagt och gjort! 54 år ung installerade jag appen och gick all in. Funderade på vad jag skulle heta på T...