Så kom dagen så jag skulle fylla 50 år.....festen planerades mycket väl i förväg, i ungefär en halv vecka innan, väl tilltaget om jag frågar maken. Dagarna innan gick jag till frissan för att fixa 50-års looken, passade på att fixa den senaste trenden av ögonbrynsplockning och färgsättning till min ögonfärg. Satt i frisörstolen med min redan korta frisyr och frissan undrade vad hon skulle klippa...hon hittade en hög långa hår i ögonbrynen och satte saxen i dessa. Funderade en stund om jag skulle permanenta ögonbrynen, de skulle se lustigt ut, slutade fundera när pincetten drog tag i det löshängande skinnet där ögonbrynet sitter fäst. Frissan fick hålla upp skinnet med ena handen för att få till min nya look. 2 1/2 timme senare var jag klar med en del funderingar kring åldern 50 i mitt uråldriga sinne.

Det här med åldern är bara en siffra, sägs det…Min make påminner mig ofta om att våran äldsta traktor på gården är lika gammal som jag. Då påminner jag honom att jag har mer skäggväxt än honom. Det här med hår är märkligt. Jag har fått hår där jag minst anade att man kunde få hår. Någonting hände efter att 40 års strecket passerades, nu när sekelskiftet inträdde ploppade det upp ståltrådslikande växt på smalbenen och hår som ser ut som svinto på stortårna. Maken erbjöd att låna ut vinkelslipen…om jag säger så här….maken kommer aldrig erbjuda detta igen….nästa gång erbjöd han gräsklipparen istället. Som straff gömde jag nycklarna till grävaren…

50-års dagen kom i en väldig fart. Jag vaknade stel i kroppen efter att ha sovit i samma ställning eftersom jag målade tånaglarna innan sängdags, mycket dum ide´. Sekelskiftet hade nu smugit sig in i min lekamen under natten likt satan själv. Jag skrek efter maken för att få hjälp att bända kroppen från madrassen. Maken erbjöd en kofot och tittade lite extra på mina nygjorda ögonbryn och tyckte att vi skulle tillkalla grannen som kunde heela ut satan själv från kroppen. Jag tänkte en stund på det och insåg att det kunde vara en god idé, tittade till tånaglarna och insåg att det fastnat dun från kudden på lilltånageln, tänkte inget mer på det och välte mig ur sängen för att ta mig till köket...efter att ha utfört ett mindre yogapass i arla morgonstund, vilket uppstod när morgonrocken hamnade ut och in tillsammans med att min arm fastnade i den tillhörande luvan, kände jag mig lite alertare och påbörjade planeringen inför partyt som var i oplanerad status.

Inför middagens bordsplacering uppkom problemet att köket var för litet och gästerna för många. Funderade en stund om man kunde sätta mormor i knät på bordsgrannen och dottern äta ståendes. En annan tanke uppkom att introducera festen med att leka hela havet stormar, den som blir utan stol får sätta sig i bilen och äta…skrattade till mentalt och fick en bild av att ha en trerätters vid ratten till den gröna fanskapet utan vindrutetorkare.

Middagen avnjöts och till efterrätten anordnade sonen och dotter en frågequiss om mitt 50-åriga uråldriga liv. Gästerna svarade på för fullt och lustiga bilder visades i ofantlig mängd i hastig takt... Nu kom den största överraskningen. Jag blev utsedd till enväldig domare i tävlingen. Eftersom jag inte kunde svaret på en enda fråga om mig själv så blev det ingen vinnare och tävlingen avslutades med en skål i champagne.

En av gästerna överraskade med en present i form av en vägskylt med tillåten hastighet om 50 km/h. Den mottogs med förtjusning under tiden som jag funderade på om den var äkta eller inte. Grannen informerade mig som är tillika ordförande i vägföreningen om att det, dagen efter, saknades en skylt på sträckan 5 km nordost om vattenfallet som uppkom efter att maken dikade sträckan för ett antal år sedan. Grannen frågade om jag hade sett den. Dagen efter satt det en skylt om 120 km/h på aktuell vägsträcka tillsammans med en parkeringsförbudsskylt.    

Så här i eftertankens kranka blekhet har jag nu glidit in på döhalvan som min far säger, med det ser jag fram mot att köpa in ett dussin läsglasögon med styrka om +6, raka mig varje morgon och påbörja en yogakurs eller varför inte släktforskning? Med detta vill jag rekommendera alla att se fram mot en åldrande framtid med halvblindhet och skäggig hud...eller inte

 

Diana & Rune

29 december 2018 17:50

Grattis, kära du! Läste det först och tyckte det var så kul formulerat, att jag läste högt för sambon. Mycket uppskattat!

http://quipuskennel.bloggplatsen.se

Ylva Frohm

4 april 2020 20:53

Tack detsamma! Vad roligt att höra!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna vecka har hittills varit rätt varierad och jag tror en lång semester skulle vara på sin plats! Veckan har bestått av fölvak, tävling, fölvak och tävling. Idag bröllop, ja inte mitt, och imorgon tävling Som tur var införskaffade dottern ...

Vi går i väntans tider här på landet. Lillan ska snart om allt vill sig väl bli mamma för första gången. Vi har nu installerat en kamera som ska övervaka henne när det är dax. I väntans tider är även maken som just för nu har en fungerande rygg, f...

I eftertankens kranka blekhet funderar jag hur det är att vara barn idag mot att vara barn igår. Tanken uppkom efter att jag läst ett inlägg på sociala medier om att dagens barns lekrum är inomhus kontra barn från gårdagens lekrum var utomhus. Vad fi...

Nu finns min blogg i bokform! Helt sjukt faktiskt att det fanns ngn som ville ge ut den. Fast det är ju klart, betalar man så! Boken är faktiskt ett lite av ett firande, 10 år har bloggen funnits och vi har ännu överlevt, konstigt nog. Att ma...

Så! Maken har blivit TikTok kändis! Hur gick då det till kan man undra. Eller inte förresten. Mina övervuxna barn tyckte jag skulle ha TikTok! Sagt och gjort! 54 år ung installerade jag appen och gick all in. Funderade på vad jag skulle heta på T...