Senaste inläggen

Av Ylva Frohm - 26 september 2014 13:18

Blev inspirerad av en radiokanal häromdagen då de ville ha lyssnare som berättade om sina felläsningar. Jag vågade inte ringa in för risk att säga fel....delger dessa 5 itopp genom detta forum


Plats 5 1/2. Maken konstaterar till prästen som skall döpa våra son. "Jaha det är du som ska viga våran son"


Plats 5. Detta utspelade sig på högstaidets matsal. Jag var endast 14  år ung och läste på matsedeln: Oxjärpar med potatis samt råk ost. Jag tyckte råk osten lät väldigt god då jag gillar ost. Jag undrade förstås vad råk var för något. Det närmaste jag kom var råka, en kråkfågel. Märkligt att göra ost på det.....När mat tanten la upp maten, och ingen ost kom frågade jag var råk osten var någon stans. Mat tanten fnittrade till och sa att det var råkost och inte råk ost. Jag skämdes en smula och hoppades inte kön bakom mig hörde något av detta.


Plats 4. När jag var 6 år gammal, och sjuk i snuva, skrev jag ett brev till mamma. "kära mamma, jag är så ledsen för att jag är så kuk". Jag förstår än idag inte varför mamma skrattde så hon grät....Men för livet.



Plats 3. Dottern utbrister, - Mamma, kan vi inte ta en sån där "kattering" till festen. Jag tittade på henne och undrade vad det ordet härstammade ifrån för språk. Jag ifrågasatte ordet. Dottern sa då att det var en sån där firma som leverade mat. Då utbrast ett skratt från mig som ännu kvarstår...Dottern men för livet. Ordet var catering...


Plats 2. 17 år gammal gick jag in till Pressbyrån för att köpa tidningen Expressen. Jag gick fram till expiditen och bad om en Pressbyrå. Expiditen tittade på mig och sa ingenting. Jag undrade om hon var född igår och upprepade frågan om ett få köpa en Pressbyrå. Expiditen svarade att hon inte kunde sälja någon Pressbyrå. Då jag hörde henne säga Pressbyrå insåg jag vad jag hade sagt. Jag gick därifrån utan att köpa någon kvällstidning.


Plats 1. Dottern och jag var till ridhuset för att rida lite...Dottern tittade på anslagstavlan som hängde vid dörren till ridhuset. Hon tittade länge och frågade sedan: "mamma, vad är analkort?" Nu skrattade jag så att hästarna blev oroliga, jag blev tvungen att titta på anslagstavlan. Där stod att läsa: Anl.kort 800kr. 




ANNONS
Av Ylva Frohm - 20 september 2014 17:59

I veckan var jag hos sjukgymnasten för att fixa till ländryggen. När jag krånglade upp mig på bänken (50 cm hög) och satte mig med ryggen mot sjukgymnasten frågade han om jag hade varit skadad någon gång. Jag funderade och svarade att jag inte mindes. Efter en stunds funderande frågade jag varför han frågade. Han svarade då att jag inte hade någon muskel kvar på den högra skuldran. Jag sa att det måste bero på all skitmockning, han sa att det borde bygga mer än försvinna. Försvann gjorde även tanken kring det då han vred till korsryggen tvärslängd i medsols. 

Sjukgymnasten såg rätt nöjd ut efter att det vridet lät som makens toabesök efter sonens matlagning. Jag sträckte på mig och letade efter känslan av att ha en muskel kring höger skuldra.


Trots avsaknad av en muskel lyckades jag rida en liten tävling i helgen....Dottern har varit beridare i veckan och toppat formen genom att rida ut med stort motstånd i solnedgången. Hästen motverkade en aning vid grannens häck vilket gav dottern spänningar i nacken. Jag anser att hon kan vara glad för det då den muskeln går ned till skulderbladet och samverka, med den som jag inte har! Fast jag gnäller inte då vi kom trea i klassen.....fast om jag haft en muskel till kanske jag hade vunnit...eller kommit sist!


Dottern tävlade idag på storebror. Jag hjälpte henne på framridningen, genom att stötta upp min försvagade skuldra mot staketet. Dottern skämdes och stängde av mig. Trots det placerade hon sig i klassen och stoltheten hos mig gick inte att dölja. Efter ritten gav jag min dotter en liten belöning för rosetten genom att ge henne, och mig, en start i tunnelloppet i Stockholm. 1 mils löpning i de nya biltunnlarna. Dottern svarade inte samtidigt som hon tittade in med tom blick i fikabrödet. Nu ser jag fram mot att springa loppet i handikapp klassen, då jag saknar en muskel. Dottern tänkte starta i elit då hon inte vill synas med mig löpandes i mitella...ja den som lever få se...eller inte!

ANNONS
Av Ylva Frohm - 25 juli 2014 12:44

  Min make överraskade mig med denna bild som han stolt hade tagit med min mobiltelefon. Maken frågade om han tyckte den var fin. Jag funderade en stund och sa att vallen såg ut som den brukar och att dikena behöver rensas upp. Maken pekade då på en försvinnande liten prick mitt på vallen. Jag kisade lite med ögonen för att få en klarare blick, och lyckades se att det var en skugga av någonting. Tilläggas kan att bilden är uppförstorad x 25. Med en stjärnkikares hjälp gick det att se att det var Frasse, en av våra inflyttningsdjur. Vi har diverse andra inflyttningsdjur såsom möss, råttor, vargar, lokatter och en förfärlig hög med getingar.


Apropå kikare....Jag kan rekommendera en rolig lek. Be en kamrat titta in i kikaren, lys med ficklampa in i kikaren, under tiden din kamrat tittar ut. Garanterad lyschock och en kamrats förtroende mindre. En annan lek, som min make ska få leka, är ta bort getingar från altanen lek. Varenda gång man öppnar dörren för att gå ut får man springa fort förbi farstukvisten. Särskilt jobbigt om man har storhandlat. Vi har funderat ut några möjliga alternativ för eliminering. 1: Saft i bägare, ett alternativ som kan locka flera getingar till boet, vi har gjort ett försök med min hemmagjorda flädersaft, har vi tur flyttar de ut. 2: Tända grillen, ett starkt val då grilloset kan göra dem lugna. 3: radar, sådär eftersom de blir uppretade. En gång hade vi ett getingbo i dörren. Det var väldigt besvärligt då vi knappt kunde öppna dörren över huvud taget. Då sprejade maken en hel burk radar i dörren, vilket medförde en snabb språngmarch på 5km och radar i hela huset samt en ny ytterdörr då maken försökte ta till hammaren först.


Jag och dottern var och handlade för några veckor sedan. Jag såg då en påse ostbågar med ett miljonerbjudande på. Sagt och gjort. Påsen hamnade i korgen och hem på köksbordet. Här ska vinnas en miljon! För att komma åt miljonen krävdes några detaljer. 1: gilla på Facebook 2: skriva en kod 3: skriva en slogan!


Första punkten var snabbt avklarad. Punkten två blev lite krångligare då koden var inne i ostbågspåsen och fruktansvärt svår att se. För att komma åt den hällde vi ut ostbågarna och vände ut och in på påsen, ostbågarna placerade vi i en ica kasse. Punkten tre blev ett kvällsnöje med familjekänsla. Här är resultatet efter 5 timmars klurande. Maken bidrog med rad 2. 


Ät en ostbåge med smak

Drick en öl från flak

Njut av den gula färgen

ända in i märgen!


Nu inväntas vinsten! Kanske kan få hem lite flera inbjudningsdjur att försörja.....






Av Ylva Frohm - 12 juli 2014 10:42

  Nu är sommaren här!!!! Hurra säger en del i familjen....fy attan säger jag då grusgången har vuxit till sig till en gräsmatta av kirskål och brännässlor. En gång bad jag maken rensa grusgången på baksidan av huset. Jag inspekterade arbetet efter och gav knappt godkänt då han använt grävaggregatet för uppdraget. Resultatet blev en stukad vrist när jag gick till hönshuset av de djupa fårorna. Nu har uppdraget lämnats över till sonen. Har jag tur är den rensad till min 60 årsdag.


Förra helgen var det Big Power Meet i en närliggande stad. Jag fick äran att tillbringa min arbetstid tillsammans med alla raggare och rullande ölflak. Maken roade sig med att åka i en av dessa. Efter ett kvarts varv i crusingsträckan, vilket tog 5 timmar, ledsnade han och beslutade sig för att åka hem. Först ringde han dottern klockan 00:30 och önskade få skjuts på moppen. Då hon vägrade detta, vilket uppmuntrades av mig, beslutade sig maken för att gå hem. En liten sträcka på 3,5 mil. Efter 200 meter tog han till tummen på länsväg 555. Efter att ha blivit nonchalerad av 56 raggarbilar och en mopedbil stannade en liten fallfärdig röd Renault och erbjöd lift till Hallstahammar. I bilen färdades 4 muslimer som villigt skjutsade maken in i skogen, mot hemmet och tryggheten. Maken försökte bjuda på öl men de avböjde vänligt. Maken, som är påläst, frågade om det var med anledning av ramadan. Alla började prata i mun på varandra och bekräftade detta med att fråga om han hade en get att sälja. Maken svarade att han inte hade det men att de kunde få köpa en höbal billigt.


Apropå hö. Nu är skiten klart! Resultatet blev hela 15 balar på 69 timmars arbete. Fantastiskt. Jag roade mig med att räkna ut kilopriset, årets skörd blev en toppnotering på 600 kr kilot. Tror jag ska börsnotera företaget och sälja aktierna till något tobaksbolag. 


Nu inväntas semester på landet, vilket innebär att grusgången ska rensas vare sig sonen vill eller inte.....











Av Ylva Frohm - 28 juni 2014 09:49

  Juni månad snart till ända, maken höet inte vända.....Vad hände egentligen? Två veckor tidigare:


Maken undrade hur vädret skulle bli den närmaste veckan då det sög till i "slå hö" tarmen. Jag tittade genast i väder appen på telefonen och svarade att det skulle bli växlande molnighet med lätt bris från nordost i dagarna tre. Sagt och gjort, den gamla ryssen fick mullra igång och tre vallar slogs i ett rasande tempo. Två minuter senare började det att regna....Jag blev inte så upprörd av det då lite regn inte gör så mycket...Maken monterade hövändaren på den ännu äldre traktorn, som är lika gammal som mig (maken påminner ofta om det) för att vara beredd till morgondagen.


Hödag 2: Morgonen solig och fin, tittade på TV4 morgonväder...de lovade uppehåll men lite molnigt....vid lunch stod det som spön i backen. Maken gick och la sig. 


Hödag 3: Tidig morgon, fåglarna kvittrade, maken såg en liten fågel och frågade mig vad det var för sort. Vi fördjupade oss en stund i det för att sedan se katten jaga ihjäl den.....vädret sol! Nu blev det aktuellt att vända höet. Maken åkte ut och krafsade i stråna som inte var så många, det kommer att bli svårt att fånga, sa maken. På eftermiddan började det regna,,,,


Hödag 7: efter regn kommer solsken....maken åkte ut och vände på höet, efter en liten stund började det att ryka från den supermoderna hövändaren och maken tyckte det började gå lite tungt. Sekunden efter tyngdkänslan kom ett rostigt lager flygande, likt ett tefat och maken bevittnade landningen, strax framför traktorn. Nu hade hövändaren skurit ihop, maken med. 


Hödag 13: Hövändaren lagad efter att ha styckats med en vinkelkap av maken. Maken åkte ut på vallen och fick fart på vändaren så att höet flög runt i luften. Viss del av skörden flög in i skogsbrynet då det blåste hård bris från kolbäcksån. Hittelön utlovas!


Hödag 13 1/2: Nu kontaktades grannbonden för inplastning....nu skall skiten in!


Hödag 14: Grannbonden kom, naturligtvis kom det traditionsenligt en skvätt regn på morgonen. Maken sa att han kommer att få roligt på vallen då han får leta efter hösträngarna. Eller kan återfinnas med förstoringsglas. Bonden fick åka runt som en tok för att få in den magra skörden. På två hektar vall blev jaktlyckan hela 4 st vita plastbollar, vilket kan ses som en viss framgång från förra årets skörd.


Nu inväntar vi med spänning på att resten ska in...Enligt SMHI kan December bli en aktuell månad då det verkar bli uppehåll och barmark. Under tiden roar vi oss att titta på småfåglar i närbild, katten med....

Av Ylva Frohm - 28 februari 2014 11:36

    Jag och dottern åkte till storstan för att fira lite sportlovsledigt genom museibesök och shopping med myspys. Sagt och gjort, klockan ringde 06:00 på landet. Katten som låg vid mina fötter sträckte sig och satte en klo i påslakanet. Det ritschade till och lakanet fick en 5 cm lång reva vid uppstigning och en klo i den revade kanten. Jag väckte dottern för att äta en god och nyttig frukost innan stallets sysslor väntade. Två limpmackor och en stor mugg kaffe senare var hästarna ute i hagen och stallet gjort i rekordfart. 30 minuter senare satt vi i bilen på väg till Stockholm.


På väg till Stockholm roade sig dottern med att räkna tung trafik....78 lastbilar inräknade innan Enköping. En av dem lutade till höger. Själv roade jag mig med att räkna antal trafikbrott, fick ihop 29 innan Hallstahammar, inklusive mig själv då skon fastnade till under kopplingen. Ett lustigt misstag som orsakade ett lågt varvtal i en rondell med varierad fart. 


Jag skröt lite då jag sa att jag hittar så bra i Stockholm. Det visade sig att E18 mot Stockholm och Ulvsundaleden var helt bortbygd och istället för att mentalt och fysiskt köra förbi bankhuset och Solvalla körde vi nu förbi polishögskolan och Järva krog! 45 minuter senare anlände vi till hotellet med en bil som luktade bränd koppling och med sträckta bilbälten i åtdraget läge.


Efter incheckning och 24 minuters parkering av bilen blev det intag av snabblunch och införskaffa SL kort. Jag och dottern gick med flottiga händer in mot spärrarna i T-banan. Jag tittade lite omkring mig på hur de andra människorna gjorde för att ta sig igenom spärrarna. Jag tog modet att gå först. Dottern gick bakom mig. Med skakig hand försökte jag se van och erfaren ut och la kortet på en genomskinlig liten ruta på spärren. Inget hände. Nu skrek människan högt som satt i kuren bakom oss och sa att kortet ska läggas på den blåa grejen. Dottern la sitt kort där och jag kom igenom. Nu satt dottern fast och allmänheten la sig i och därmed var även dottern igenom. Efter att ha gått upp på fel perrong och ned igen hamnade vi på rätt tåg på väg till city för vidare färd mot Djurgården.


Väl ute på Djurgården, med byte till spårvagn, togs beslutet att Liljevals Vårsalong inte var något för oss därav Aqvaria ett stenkast därifrån. Det var jag och dottern samt 300 barn i olika åldrar. Om jag inte blir sjuk efter detta besök kommer jag nog aldrig mera bli det, tänkte jag samtidigt som barnet framför mig tittade upp mot mig och hostade en slemmig host. En sådan hade fastnat på rutan vid muränan.


En fisk var rolig...det var en med näsa! Jag tyckte den påminde lite om maken hemma. Jag släppte tanken och gick vidare mot spiggen. Vi sprang igenom fiskarna på 10 minuter för att stanna upp vid sjöhästarna en stund. Vi tittade efter livstecken i 20 minuter sedan gick vi därifrån.  Vi beslutade oss för att åka in mot stan igen. Nu med båt som kändes lite bekvämare och tryggare. Vi klev iland vid slussen...nu började marschen...gamla stan, Storkyrkan, Västerlånggatan, mynttorget, Drottninggatan....Ett kort stopp för att köpa vantar till de stelfrusna fingrarna....25 butiker senare. Provade ett par för små jeans vilket medförde att knappen lossnade, dottern köpte ett par lagom jeans. Fikade...dyrt. Fortsatte att gå, träffade dotterns klassföreståndare på Hötorget, handlade lite till. Fikade igen, lika dyrt  den här gången. Beslutsångest  över ett par skor. Köpte dem, dyrt. T-bana till hotellet. Vila för att sedan ut och äta på "fin" restaurang.


Kl 17:30 tog på mig det nya skorna med nya strumpor, dottern klagade över att hennes var blöta. Jag fick slänga mina strumpor efter att det fått en ny färg efter 8 km vandring i city. Dottern fick ett par nya strumpor hon med. Glada och med torra fötter äntrade vi vant spärrarna i Alvik för en liten färd in mot Kungsholmen. Nu började sökandet efter ett trevligt ställe att äta på. 67 restauranger passerades då de var kinakrogar och sushiställen. Mina hälar kändes platta och dottern klagade över skoskav på vänster lilltå. 6 km senare passerade vi gränsen för vad Kungsholmen bor och City tornade upp igen. Vi fann ett ställe...klev in och klev ut efter att stället inte kunde ta emot flera. Gick en stund till och fann ett ställe där vi klev in och beställde mat. Dottern konstaterade att vi gått 7,5 km för att hitta en resturang och att vi förbränt lunchen genom hastig takt. 40 minuter senare var vi på väg till T-banan igen mot hotellet.


Kl 02:16 vaknade  då dottern vände sig i sängen då ena sängbenet satt löst och skapade oljud, kl 02:30 täppt i näsan, höll på att kvävas, gick upp och snöt mig. Kl 03:30 varmt så in i helvete, gick upp och skruvade ned värmen. Jag somnade, dottern vaknade då jag snarkade till. Dottern klagade över att det var varmt. Somnade till, vaknade igen klockan 07:20 till ljudet av en stålklinga som mötte armeringsjärn. Byggarbete utanför fönstret. Gick upp, helt slut, tittade mig i spegeln, gjorde ett konstaterande sedan ned för att äta frukost. Frukosten bestod av varm yoghurt och segt bröd. Skojade till det tog omelett och en baconskiva. Dottern åt en hård brödskiva med melon på....nöjda så checkade vi ut för hemfärd. På hemvägen räknade jag antalet trafikbrott till endast 2 då jag hade tunnelseende efter omeletten. Dottern somnade redan vid Tranebergsbron....Hemma på landet igen och nu inväntar en välförtjänt vila då benhinnorna har kraftiga blödningar efter vandringen i storstan. Nu ser vi fram mot nästa utflykt....














Av Ylva Frohm - 24 januari 2014 18:42

  Så var det dags igen. Konsert i Storstan. Idag hade jag gott om tid för min resa i den absolut nybesiktigade bilen av de alla. Ny ruta har den också till salu med för den som är intresserad av en silverfärgad bil med fungerande radio. Radio,...jag satte mig till rätta, fixade in P1 och körde ut ur Västerås mot Stockholm. Efter en kvart blev jag förbannad och bytte till P2. Skrattade till då jag tänkte på den förra resan mot konsert stockholm. Då var det ytterst nära att jag drog körkortet av mig själv. Som tur var besinnade jag mig och köpte ett par nya jeans istället. 


Enköping, höll på att somna då P2 erbjöd lugna Bachmelodier i höstsonatens tecken. Bytte till NRJ och vaknade till och gasade med högerfoten i en nedvinkel då stortån somnat. Järva Krog. Blev förbannad och stängde av radion efter 45 minuter ihållande reklampaus. KÖÖÖÖÖ....förbannade stockholms trafiken och la mig bakom århundrades besiktningsobjekt. Under 35 minuter, som det tog mellan Haga Norra och Eugeniatunneln hann jag hitta 7 brister av svår karaktär. En var rolig, det var en släpvagnskontakt som släpade i asfalten, den andra var dragkroken som inte fanns. Nu äntligen lossnade köerna för att återigen intas av en brutalt lång efter fredhällstunneln. Jag tittade på klockan och blev lite stressad. Resultatet blev en liten illaluktande som spred sig runt förarplatsen. Förslkte få ned fönstret som frusit ihop. Tog lite spolarvätska på den nya fina rutan, det frös oxå. Beslutade mig för att ignorera lukten.


Tyresö: Äntligen framme vid sovplatsen.  Drog en spärrlinje, blev förbannad igen och funderade på om det juridiskt är lagligt att utfärda en böter till sig själv. Å andra sidan hade jag vägrat skriva på. Belönade mig själv genom att inhandla två tröjor, som jag aldrig kommer att använda, på Kappahl. Maken kan få den tajta med urringning. Sonen den lurviga med spetskant.


På bussen: Åkte buss själv, med ett blått plastkort. Sysselsatte chauffören en kvart då utlägget blev enorm efter en liten fråga hur jag får ut tre kupponger. Nu äntligen finne i stan. Cirkus, platsen för själva konserten. Eller vad det nu var. Kraftwerk, min ungdoms stora idoler :)....ville gärna se dem en gång innan de dör. Öppningslåten var, We are the robots, gammal goding. Inför konserten fick vi ett par glasögon för att avnjuta alla effekterna. Jag undrar fortfarande vilka effekterna bestod av då mina glasögon blev skrynkliga efter påsättning. Brorsan såg nått, det är jag säker på då han hostade till en stund. Konserten övergick till pausmusik på landet. Det gick väldigt vilt till på den främre raden då en människa spontanklappade till Tour de France, i otakt. Konserten slut, hemresa:


Hemresan blev med taxi. En annan sorts taxi med en förare som föreslog priset och med tre tidböcker i handskfacket. brorsan blev erbjuden jobb då chauffören hade en polare som stripat sin taxibil som en konkurrents bil...jisses...Chauffören var mycket glad och jag funderade en stund om jag skulle påbörja en liten taxikontroll på centralbron. 


Hemma: sov till en stund. Vaknade med en orörlig arm efter att ha somnat i fosterställning i en av brorsans barns sängar. Jag hade en liten teddyhäst som sällskap, den fick plats bakom hälen. Frukost imundigaste och efter en kvart serverades en liten lätt lunch på 3 kilo potatis och en halv farlukorvsring. Mätt och belåten påbörjade jag resan mot landet, i en nybesiktigad bil och en konserterfarebhet rikare...eller inte

Av Ylva Frohm - 1 november 2013 10:14

Nu har älgjakten avverkats ute i skärgården och Tyra (hunden) har samlat viktig erfarenhet som nybliven jakthund. Dag1: öarna, idag var den dagen då jakten skulle bedrivas ute på de mindre öarna. Klockan ringde 05.10 Tyra kröp ut ur örngottet bredvid min kudde och gäspade stort. Själv försökte jag hitta ut med benen åt rätt håll då desorienteringen inföll sig. Efter en kvick frukost bar det iväg till lokalen där övrigt jaktfolk samlade sig. Tyra fick äran att bekanta sig med andra raser av samma art. En labrador som blev djupt förälskad i henne, två gråhundar som ville äta upp henne, en tax som Tyra blev förälskad i samt min fars tre hundar som Tyra redan tagit över i sin enmanna flock. Efter en termos kaffe senare med tilldelade pass och drevfördelning var vi i båtarna, på väg ut till ölandet i öst.

Jag fick gå i drevkedjan...terrängen helt fruktansvärd, särskilt då Tyra fick spår på en grävling i svagt nedförslut mot sjökanten. Denna historia hade kunnat sluta där men en vindpinad martall och ett stulet hundkoppel räddade situationen. Efter lunch togs ö nummer två och tre i Tyras besittning. Efter 35 minuters bergsbestigning med hysterisk hund hördes ett skott...en älg skjuten vilket innebar en kort paus med välbehövlig återhämtning. Drevet startar igen...tappade kontakten med drevkarlen till vänster. Tyra går numera på bakbenen och jag på hälarna med bakåtlutad hållning. Ett skott hörs igen... En älg till. Återigen en micropaus ... Uppskattas inte av hundfan som drog till så sendrag uppkom i vaden. Dagen avslutades i samlingslokalen med kaffe och blöta raggsockor...och en hund som blev skrämd av dagens jaktfångst då hon såg att örat var större än henne själv. Dagens marsch 1,2 mil.

Dag 2: inatt fick den lilla hunden sova i farstun med de andra flockmedlemmarna. Det firade hon med att lägga avföring på min fars skor i garderoben. Väl i samlingslokalen igen beslutades att dagens jakt skulle bedrivas ute på den värsta ön av de alla...Hemö!! Nu började det regna oxå . Tyra hade idag fått en sele istället för sitt nithalsband då pälsen ramlat bort efter gårdagen. Jag och Tyra fick ett rätt bra drev "spår" då vi hamnade i drågarna (skärgårdspråk för sänka, dal), till en början...regnet öste nu ned, fick krypa i tät gammal granskog, hittade en stövel...gick ned i ett träsk kom upp med en sele utan hund...jakten slut för idag.. Ingen älg. Dagens hasande mil 1,5.

Dag 3: ont i vänster vad och brännsår i händerna efter kopplet . Tyra firade in det nya dygnet med att urinera i garderoben...06.00 samlades för nya friska steg i otillgänglig terräng. Idag jakt på en stor ö. Idag manfall i drevet. Nu 200/300 meter mellan oss. Gick för mig själv, hörde ibland drevkarlen till höger. Mötte drevkarlen som gick längst ut vid den gamla stubben vars kompass slutat fungera. Halkade till och tappade mössan. Lunch... Kålsoppa... Nytt drev... Blåser som fan, hunden har fullt drev i kopplet då räven varit i vårat spår. Ett skott hörs... Det börjar regna ... Blåser till lite till och regnet börjar sprida sig ned innanför kragen nedför ryggen. Frös till...Tyra och jag gick fram till den skjutna älgen. Nu blev hon fullkomligt galen. Nu var älgen hennes! Efter detta storhetsvansinne, som slutade med ett sprucket stämband av en jaktkamrat och en trasig vante på hundföraren (jag), fick vi äran att åka med på flaket med älgen. Tyra satt uppe på älgen....dagens motionspass 1,1 mil

Dag 4: ont i vänster och höger vad, en blånagel samt en begynnande huvudvärk. Tyra firade morgonen med att matvägra och kissa vid vattenskålen. Dagens jakt på stora ön idag med. Uppehåll, blåser och jävligt tidigt. Hundfan pigg så in i helvete... Fler i drevet idag, nu endast 150 m mellan oss. Drevkedjan igång, Tyra hoppar fram på bakbenen, drevet tappar bort varandra. Jag hör ca halv km bakom mig hur en annan hundförare svär över sina hundar. Nu känner jag hur skadeglädjen infinner sig och jag smilar och fnittrar lite i min ensamhet. Under tiden gick vi rätt på öns större mossar och trampade ur en stövel. Tyra syntes knappt men då och då kunde hennes öra skönjas. Jakten slut för idag. Ingen satans älg idag. 1,3 mil har promenerats i blöta gummistövlar.

Dag 5: ingen jakt idag, förutom lite egen råddjursjakt. Plockade 76 fästingar på hunden, 3 på mig själv och klippte tånaglarna då jakten nu var avslutad... En gammal fin tradition som inte får brytas. Årets jakt är över och ser redan fram mot nästa år med en ny jaktidiot som numera jagar allt. Nu ser hunden fram mot att komma hem till sin nyslaktade gummihöna som slutat pipa och jag mot en semestervecka utan att gå i skogen.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se