Fredagskväll betyder sedvanlig tacos som avrundas med fia med knuff.....Under middagen hade familjen en trevlig konversation, som alltid. Konversationen denna kväll  bestod i en diskussion om att en del föds med endast ett organ, som i det här fallets ämne handlade om organet njure. Dottern sade då att brorsan är född med en hjärnhalva. Vi skrattade alla gott åt detta, även sonen som påtalade att pappa är född med en näsa, vilket är sant. Maken sa att jag endast är född med en plånbok vilket abrupt avslutade diskussionstemat "ett organ" för denna fredag.

Valpen Tyra fortsätter sitt äventyr att utforska bajsvärlden. Idag åt hon upp sin egen avföring efter en vild lek i köket. Strax efter hittade hon en kattvomering i soffan som hon glatt slickade i sig....usch, ibland tycker jag att hon är jätteäcklig. Dottern sa att hon ska börja borsta tänderna på Tyra når hon får sina permanenta tänder. Jag la som förslag att hon kan ta toalettborsten, dottern berättade då att Tyra redan har hittat den och bär gärna omkring på den och bäddar ned den i sängen. Vems säng är ännu inte klarlagt i skrivande stund.

Nu inväntas fia med knuff....det betyder skrik av maken då han får en sexa på tärningen, en förbannad fru (jag) när jag aldrig kommer ut. Spelet avslutas sällan då dottern ger upp då maken har knuffat ut henne mer än 37 gånger. Sonen brukar försvinna ungefär efter 5 minuter. Denna fredag är inget undantag då han tog makens lilla ljusröda och försvann ned på byn. 

Helgen kommer att bjuda på sol och kyla. Kylan kommer från nordostlig riktning vilket betyder returmatch i fia med knuff imorgon kväll...eller inte då Tyra just i denna stund slickar maken i ansiktet och (i munnen)

  Så har viljan segrat! En ny liten skapelse har totalt tagit över familjens liv, alla timmar på dygnet. Onsdag en vecka tidigare: Maken ringde mig på lunchen och kläckte idén om en hundvalp som födelsedagspresent till dottern. Själv hade jag tänkt mig en veckas ridläger hos oss med mig själv som ridlärare som en present. Kanske toppat med en extra lektion på slutet med pappa som instruktör......vilket hade varit roande. Maken var held vild i telefonen och tog beslutet att åka och titta!!! på valparna.

Jag är dock av en helt annan uppfattning om vad innebörden av att titta betyder. Samma kväll kom han hem med ett stycke jack Russel  För att sammanfatta den allra första veckan med en jack Russel valp vill jag knyta ihop den med ordet urin, avföring och en gnutta glädje tills maken halkade i en kissfläck vid sänggång. Det orsakade i en knäck i en känslig del med smärta som följd. Själv har jag undvikit detta och istället utnyttjat tvättmaskinen under alla dygnets timmar. 

En gång skrattade vi till då Tyra sprang och lekte med sin boll. Under språngmarchen i köket lade hon en liten avföring på vägen....vad som är roligt med det kan diskuteras. Maken fnittrade till i varje fall. Nu ser jag fram mot att få en rumsren hund. 

Valet av hund blev inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Min tanke gick till en rejäl jakthund som även kan rycka in som ambulerande vakthund då det behövs eller inte. Nu blev valet en väldigt liten jakthund som har gäddtänder och en slapp tarm. Tyra har redan, med eget initiativ jagat in sig på katterna vilket hon verkar nöjd med. 

Nu har den stora uppfostringsskolan börjat. Ordet "fy" och "nej" har använts flitigt med ett obefintligt resultat. Ordet" kom" och "sitt" har inte riktigt förankrats än, inte heller"ge fan" har haft någon större genomslagskraft. Maken kom på häromdagen att kattskit och hästskit har stor betydelse för Tyras liv vilket är den nya formen för belöningssystemet, vilket inte rekommenderas vid sänggång. Jag riktigt känner hur en ny hundskola blomstrar upp på landet med det nya systemet för inlärning. Maken blir the master boss och dottern sekreterare. Bokningarna sköter sonen, när han inte är försvunnen, medans jag engagerar tvättmaskinen. 

Nu njuter vi av valptiden och ser fram mot 15 hundår framför oss med hästträck mellan tänderna.....

Detta dygn blev en kall historia på landet. Igår kväll (läs natt) kom lilla frun hem efter en aw runda med arbetskamraterna. Maken hade lagt en liten lapp (1x1 meter) på dörrmattan där det framgick att mera ved skall in i brasan. Aktuell ställning på termometern var runt -25 grader ute och lite varmare inne. Sagt och gjort... Ut i pannrummet, öppna luckan....rök väller ut, börjar hosta, öppnar ytterdörren för vädring, en katt springer in. Jag luktar rök. En vedklabbe hamnar på sniskan, åtgärdar detta, mera rök väller ut. Jag luktar mera rök, kastar in en vedklabbe till, stänger luckan och torkar snoret från näsan som orsakats av akut tårflöde pga föroreningar i andningsvägarna. Nu är innertemperaturen lika som ute, blir förbannad och går till sängs med en katt som luktar brandrök.

Morgon: kallt som fan...dottern slogs med vattenhinkarna i stallet. Stallets innertemperatur håller -24,2 grader vilket resulterat i fruset vatten i hinkarna. En häst hade hällt ut sin hink i boxen vilket resulterade i en hal beläggning på gödslet. Vilket kan rekommenderas vid mockning. Det andra fanskapet gjorde sitt behov i hinken vilket orsakade infruset gödsel vilket var jättejobbigt att tina. Den tredje lilla hade plockat ned sin hink för att sedan montera bort hinkens handtag som ej i reell tid ej har återfunnits. Hittelön utlovas...

Sonen har hittat hem! Den lilla röda är nu ett minne blott och den svarta har nu tagit över sonens liv. Sonen sa hej och sedan försvann han igen.. Nu hoppas jag att han kommer fram till våren när gården ska ses över efter vinterhelvetet.

Nu ser jag fram mot en vecka med ännu mera kyla och vedeldning. Maken ser nog fram mot det mest av alla. Det värsta är nog att nagelbanden blir så fnasiga och att naglarna blir så sköra av kylan. Ett annat jobbigt problem är att tånaglarna blir så ojämna av raggsockorna. Det orsakade ett hål i lakanet för någon dag sedan då tån fastnade till vid en morgonsträckning.

Snart är vedpannan och rök ett minne blott då bergvärme skall installeras, någon gång närmare jul.... Vilket sonen särskilt ser fram emot.

Nu skall middagen snart tillagas. Helgens absoluta höjdpunkt! Har jag tur sitter åtminstone en person till bords och avnjuter kulinariteterna som kan orsaka en gastrit. Återkommer med morgondagens rökprognos.......

Nu råder juletid på landet. Maken har varit på sitt julbord och skapat rubriker genom att ha varit julgran. Det blev en mycket fin gran som toppades med en vit stor julstjärna. Stolt fru kan glädjas åt detta då det blev ett fint julkort till släkten.

Igår tog jag in granen... Det var ett riktigt sjå att få ned den då den stod i ett dike. För att roa mig själv räknade jag antalet drag jag gjorde med sågen.....167! Sågen var aningen slö och jag fick vila tre gånger då hjärtat började slå dubbelslag. Efter detta skulle granen avlägsnas från diket... Jag klev ned och försvann i snön, lyckades att gräva mig loss med sågen, kravlade mig upp ur krondiket tillsammans med granen. Sågen försvann.... Nu började det riktigt jobbiga. 500 meters gång med storgranen mot storstugan på snöfylld vall. En timme senare anlände jag till brevlådan, där blev det fikapaus med brevbäraren. Som tur var kom sonen och tog över. Nästa bekymmer blev att få med granen i foten. Tre sågningar, med annans såg, blev den nästan rak och 1/5 meter kortare. För att få in den i vardagsrummet blev vi tvungna att frisera den en aning. Den fick slutligen täljas till i toppen med filé kniven för att dekorationen skulle passa. Nu står den där så grann och delvist grön...

Igår gjorde jag knäck efter att ha blivit julinspirerad av Ernst (herre förlåt mig mina synder)! Det resulterade i nattligt knäckkok... Receptet ändrades en aning då vispgrädden var vispad. Efter att ha kokat eländet i 1 timme (enl receptet 15 min) tröttnade jag och hällde i dem i mina egenhändigt gjorda formar ala' Ernst. Formar gjorda av stanniol papper. Idag skulle jag prova en av dem vilket jag starkt avråder mina julgäster, om de inte har amalgam fyllningar vill säga då knäcket ej går att avlägsnas från foliet.

Nu passar jag på att önska alla en god jul och inväntar med spänning vad jag får av maken i julklapp...själv har jag gjort mina inköp omsorgsfullt och med eftertanke.... Jag tror att jag går ut och nattar hästarna vid julklappsöppningen.

GOD Jul OCH Gott Nytt År...eller inte

Igår var jag och dottern till Stockholm för att åskåda evenemanget på Globen....Globen horse showe... Den 20:e i ordningen för mig...den 14 för dottern.

Jag ringde maken under tiden vi köade för att få komma in på begivenheterna, för att kontrollera om odjuren (läs hästarna) kommit in i stallet på ett harmoniskt sett. Vilket jag aldrig skulle ha gjort. Maken svarade i telefonen i falsett och informerade om det kaos som uppenbarandes då intag av hästar skulle utföras. Jag skall nu försöka återberätta episoden så gott det går.

Eftermiddag på landet. -4 grader, lätt snöfall från väster. Solnedgång Kl 15.21 Realtid 17:31: Maken tar den andra lilla röda upp till stallet, i syfte av att se något ifrån dess bleka strålkastarljus. Då uppenbarade sig en häst framför honom. Dock inte i sin hage. Hästen tog ett snabbt beslut att ta sig in i ponnyns hage, vilket verkställdes med bravur. Nu blev det en stor häst och en ponny utanför hagarna. De tog ett gemensamt beslut att springa runt som idioter bakom stallet, och en liten sväng runt traktorerna. Maken...som behöll lugnet tog beslutet att ta in den enda hästen som var kvar i sin hage in i stallet. Det visade sig vara lättare sagt än gjort då den kraken var helt vild och osammanhängande efter racet av gängmedlemmarna. Maken tog ett stadigt ledgrepp och tog ut hästen ur hagen.....nu börjar kaoset.....

Maken ledde in hästen i stallet vilket resulterade i att de övriga for in på stallgången.., samtidigt! Maken upplevde återigen hur rusningstrafiken i Stockholm kändes. Med tre hästar på stallgången, samtidigt som boxdörrarna skulle öppnas skapar vissa bekymmer då ingen trafikpolis fanns på plats för dirigering. Ponnyn ledsnade och for in till kaninen...den ena stora jäveln ( makens ord) visste inte vart han skulle och uppvisade en tom blick. Maken sa att han skulle lugna ned sig men han förstod inte vad han sa då maken tror att den bara förstår serbokratiska. Den andra jäveln (läs fin dressyrhäst) sprang in i en box.

Min tanke gick till den tanke jag hade på morgonen. Ja! Jag släpper ut hästarna i varsin hage för att skona hagar samt att se till att skorna finns kvar på hovarna och för att underlätta för maken vid intaget! Jag förträngde tanken och köpte popcorn. Jag och dottern satte oss ned på våra sittplatser på Globen, lätt påverkade av makens berättelse. Det resulterade i att jag hällde ut en stor popcorn kartong över åskådarna framför mig. Nu uppstod kaos på Globen då rad 9 blev fylld av flottiga popcorn.... Det värsta av allt var att de kostade 65 kr och det blev inget kvar till mig och dottern.

Väl hemma kl 01:23 kontrollerade jag och dottern om hästarna fanns i stallet uppenbarade det sig att den stora jäveln stod i den andra jävelns box. Nu uppstod nytt kaos då hästarna skulle ommöbleras. Resultat: fattigare då popcornet skulle betalas på flera sett. En tjurig dotter som inte fick några popcorn. En likgiltig make som gick och la sig med en serbokratisk parlör samt en fru med nya arbetsuppgifter för morgondagen. Nu ser jag fram mot nästa års globenresa... Eller inte

  Igår chockade maken familjen genom baka bullar. Då detta aldrig har inträffat tidigare utbrast jag "ska DU baka?" sedan gick jag till jobbet. Jag kände mig som en lyxhustru som kunde få åka till jobbet under tiden maken pysslade med bullbak och städning, på vårat land är det jämlikt då maken står för den feminina sidan...vem som står för den andra sidan har diskuterats. Hur blev då bullarna? Och varför är det en grön hund på bilden? Vad gör ljusen för nytta? Det är några frågor jag ska försöka besvara.

Svar på fråga 1: Bullarna blev av lite olika karaktär då dottern bakvägrade då hälften av ingredienserna saknades. Maken hittade ett recept på internet och bakade efter det (se recept sprängdeg.se) resultatet fick jag avnjuta i morse tillsammans med en mugg mycket starkt kaffe. Kan avslöja att bullarna var rätt goda vilket var en överraskning. 

Fråga 2, hunden: Det är ingen som vet....maken kom hem med den en dag för några veckor sedan, en mörk och regnig november kväll. Vad han fått den ifrån är det ingen som vet men nu bor den här, på kökslampan, och ser ned på oss. 

Fråga 3, ljusen: för att skapa en stämningsfull bild helt enkelt, för att pigga upp bullarna lite.

Helgen i övrigt blir av lugn karaktär. Så lugn den nu kan bli då sonens lilla röda besiktigades i tisdags. Nu har vi bara två bilar som skall ombesiktigas. Jag är nöjd med resultatet då beskedet att en av dem skall begravas på Hallstas bilskrot någon gång innan jul. Jag kan tänka mig att begrava den bredvid våran gamla katt då de båda slutade spinna för 25 år sedan. Jag tyckte själv att jag glimmade till en aning då jag vitsade till det. Sonen uppskattade inte skämtet, inte maken heller som svarade med att gå ut till torpet för att hitta sig själv. 

På vårat land har det nu regnat idogt i 1 1/2 år. Flödet av lervatten har runnit över gården och skapat en nytt landskap runt stallet. Idag körde jag fast med storbilen på stallplanen och skapade ännu en landskapsförändring.  

Dottern sa en kväll till maken att hon skall rida en Pay and Ride på den nya hästen. Maken svarade frånvarande, då han tittade på Hollywoodfruar  och sa: - Ja min dotter, det är klart att du ska rida Pay and Die. Dottern blev upprörd och låste in sig på rummet. 

Nu väntas en middag med lammkött....nu var det ingen "bak"tanke med detta...eller det var det nog då maken faktiskt är äldre än vad jag är. Det brukar jag påminna honom om, ganska ofta. Lammsteken kryddas med chilli för att  "hotta" upp köttet. Till det serveras en kryddig potatisgratäng för att glömma vad köttet smakar. Jag antar att efterrätten blir en bulle....utan baktanke...serveras med eftertanke om hur baket kunde ha smakat...eller inte

Gården är fylld med berättelser i skulpturformer. Dottern och jag städade upp en gång utanför stallet. Det resulterade i en ståtlig skulptur (se bild) av cementrör. Rör som aldrig hamnade i täckdikningen. Rör som aldrig kommer att hamna i dess rätta element. Vi gjorde en insatts att rädda cementrören från en säker destruktion genom att hylla dem med en plats nära garaget. Vissa anser att det är en fallos symbol.....

Ett annat konstverk som inte berättar så mycket är renoveringen av stallet. Den började ca år 2003 och varade ungefär en kvart....resulterade i en långrast som ännu kvarstår. Dock ej särskilt falloslikt....enligt vissa. Ett annat konstverk som berättar är den vi har utanför storstugan...ett resultat av renoveringen av stallet. "Det är den glömda hinken med murbruk med murarsleven istoppad till hälftenkonstverket". Detta upptäcktes en kylig augustieftermiddag efter fikat hos grannen...en fredag och året var 2003. Maken blev aldrig sig själv igen då upptäckten gjordes....stallbygget avstannades efter den traumatiska upplevelsen. En timme senare var upplevelsen monterad på en huggkubbe och signerad med makens namn av lilla söta frun. Den har skapat stor succé och vissa anser att den inte ser ut som en fallossymbol, vilket är att anse som ett misslyckande.

Slutligen har vi det finaste av konstverken utanför pannrummet. Ett resultat av crossfit träningar och uppätna kosttillskott.... Ett konstverk i form av en tom hink med en defekt toalettring på denna. Locket går dock inte att stänga vilket är att anses som en fallos symbol.... Nu ser vi fram mot nya konstverk på landet som har en historia att berätta...eller inte, för vissa.

Mössen har invanderat storstugan på landet. Det är i och för sig ingen nyhet då de har varit inneboende så länge vi har bott här. Nu börjar dock hyresgästerna vara besvärliga då de gnager på elkablarna. Det hela uppdagades då jag satt och tittade på tv i godan ro. Plötsligt slocknade elen på gården...jag trevade mig fram genom att hålla en fot i golvet och en hand på väggen..trots att jag bott i huset över 10 år lyckades jag att tappa orienteringen innan köket. Efter 10 minuter hittade jag en ficklampa så att jag kunde gå ut i pannrummet för att utföra en så kallad felsökning.  Det visade sig att jordfelsbrytaren löst ut. Resultatet av strömavbrottet blev att jag fick väcka både maken och dottern för att kontrollera deras klockradiotider....själv har jag en batteridriven rackare.

Dagen efter satt jag och maken och tittade på "halv åtta hos mig" då vi blev störda av ett knaper. Knapret gjorde maken tokig och det resulterade i att han slet ut kylen från sin boplats. Boplats hade även mössen haft just där. De hade kalasat på kylens sladd. Nu tog det hus i helsike. Sladdfan skulle monteras bort för att montera en ny frisk sådan. För att komma åt skiten skulle en lite svart plastkåpa lyftas av. Nu fanns det en liten fin instruktion instansat i kåpan som visade på att man skulle peta en skruvmejsel på ett visst ställe. Maken tryckte, inget hände. Sonen tryckte inget hände, dottern tryckte absolut hände inget. Jag tryckte och fick ont i tummen. Till slut tog maken och gjorde ett riktigt tryck så plastkåpan sprack i två delar. Jag fick nu leta efter superlimmet som jag trodde låg i kontorslådan....inte. Lådan blev städad och jag fann massa saker som jag saknat väldigt länge såsom tre gamla räkningar och makens födelsedagspresent. Dottern fann limmet i en hink (?) hur det nu har hamnat där. Plastkåpan limmades samtidigt som maken fixade fast den nya kabeln. 

Två och en kvart timmes arbete senare (kl 23:14) var arbetet klart och kylen skulle in i sitt hål igen. Då uppdagades det att sladden var för kort....nu tog det hus i helsike igen. Helt utan förvarning kom kylen ut från sitt hål igen och en halv meter lång repa uppstod i köksgolvet....nu blev det i princip en kaosartad stämning efter det. Jag lyckades inverka något lugnande genom att stå och se förvirrad ut. Till slut lyckades kylen ändå komma på plats, inklusive sladd och ström försörjning. Kriget mot mössen har nu påbörjats. En råttfälla vittjades med en potatiskrokett. Dagen efter skulle fällan kontrolleras, hela råttfällan var borta men potatiskroketten låg kvar. Nu tänkte vi prova att vittja råttfällorna med sladdar istället....eller inte