Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Ylva Frohm - 28 juni 2014 09:49

  Juni månad snart till ända, maken höet inte vända.....Vad hände egentligen? Två veckor tidigare:


Maken undrade hur vädret skulle bli den närmaste veckan då det sög till i "slå hö" tarmen. Jag tittade genast i väder appen på telefonen och svarade att det skulle bli växlande molnighet med lätt bris från nordost i dagarna tre. Sagt och gjort, den gamla ryssen fick mullra igång och tre vallar slogs i ett rasande tempo. Två minuter senare började det att regna....Jag blev inte så upprörd av det då lite regn inte gör så mycket...Maken monterade hövändaren på den ännu äldre traktorn, som är lika gammal som mig (maken påminner ofta om det) för att vara beredd till morgondagen.


Hödag 2: Morgonen solig och fin, tittade på TV4 morgonväder...de lovade uppehåll men lite molnigt....vid lunch stod det som spön i backen. Maken gick och la sig. 


Hödag 3: Tidig morgon, fåglarna kvittrade, maken såg en liten fågel och frågade mig vad det var för sort. Vi fördjupade oss en stund i det för att sedan se katten jaga ihjäl den.....vädret sol! Nu blev det aktuellt att vända höet. Maken åkte ut och krafsade i stråna som inte var så många, det kommer att bli svårt att fånga, sa maken. På eftermiddan började det regna,,,,


Hödag 7: efter regn kommer solsken....maken åkte ut och vände på höet, efter en liten stund började det att ryka från den supermoderna hövändaren och maken tyckte det började gå lite tungt. Sekunden efter tyngdkänslan kom ett rostigt lager flygande, likt ett tefat och maken bevittnade landningen, strax framför traktorn. Nu hade hövändaren skurit ihop, maken med. 


Hödag 13: Hövändaren lagad efter att ha styckats med en vinkelkap av maken. Maken åkte ut på vallen och fick fart på vändaren så att höet flög runt i luften. Viss del av skörden flög in i skogsbrynet då det blåste hård bris från kolbäcksån. Hittelön utlovas!


Hödag 13 1/2: Nu kontaktades grannbonden för inplastning....nu skall skiten in!


Hödag 14: Grannbonden kom, naturligtvis kom det traditionsenligt en skvätt regn på morgonen. Maken sa att han kommer att få roligt på vallen då han får leta efter hösträngarna. Eller kan återfinnas med förstoringsglas. Bonden fick åka runt som en tok för att få in den magra skörden. På två hektar vall blev jaktlyckan hela 4 st vita plastbollar, vilket kan ses som en viss framgång från förra årets skörd.


Nu inväntar vi med spänning på att resten ska in...Enligt SMHI kan December bli en aktuell månad då det verkar bli uppehåll och barmark. Under tiden roar vi oss att titta på småfåglar i närbild, katten med....

Av Ylva Frohm - 28 februari 2014 11:36

    Jag och dottern åkte till storstan för att fira lite sportlovsledigt genom museibesök och shopping med myspys. Sagt och gjort, klockan ringde 06:00 på landet. Katten som låg vid mina fötter sträckte sig och satte en klo i påslakanet. Det ritschade till och lakanet fick en 5 cm lång reva vid uppstigning och en klo i den revade kanten. Jag väckte dottern för att äta en god och nyttig frukost innan stallets sysslor väntade. Två limpmackor och en stor mugg kaffe senare var hästarna ute i hagen och stallet gjort i rekordfart. 30 minuter senare satt vi i bilen på väg till Stockholm.


På väg till Stockholm roade sig dottern med att räkna tung trafik....78 lastbilar inräknade innan Enköping. En av dem lutade till höger. Själv roade jag mig med att räkna antal trafikbrott, fick ihop 29 innan Hallstahammar, inklusive mig själv då skon fastnade till under kopplingen. Ett lustigt misstag som orsakade ett lågt varvtal i en rondell med varierad fart. 


Jag skröt lite då jag sa att jag hittar så bra i Stockholm. Det visade sig att E18 mot Stockholm och Ulvsundaleden var helt bortbygd och istället för att mentalt och fysiskt köra förbi bankhuset och Solvalla körde vi nu förbi polishögskolan och Järva krog! 45 minuter senare anlände vi till hotellet med en bil som luktade bränd koppling och med sträckta bilbälten i åtdraget läge.


Efter incheckning och 24 minuters parkering av bilen blev det intag av snabblunch och införskaffa SL kort. Jag och dottern gick med flottiga händer in mot spärrarna i T-banan. Jag tittade lite omkring mig på hur de andra människorna gjorde för att ta sig igenom spärrarna. Jag tog modet att gå först. Dottern gick bakom mig. Med skakig hand försökte jag se van och erfaren ut och la kortet på en genomskinlig liten ruta på spärren. Inget hände. Nu skrek människan högt som satt i kuren bakom oss och sa att kortet ska läggas på den blåa grejen. Dottern la sitt kort där och jag kom igenom. Nu satt dottern fast och allmänheten la sig i och därmed var även dottern igenom. Efter att ha gått upp på fel perrong och ned igen hamnade vi på rätt tåg på väg till city för vidare färd mot Djurgården.


Väl ute på Djurgården, med byte till spårvagn, togs beslutet att Liljevals Vårsalong inte var något för oss därav Aqvaria ett stenkast därifrån. Det var jag och dottern samt 300 barn i olika åldrar. Om jag inte blir sjuk efter detta besök kommer jag nog aldrig mera bli det, tänkte jag samtidigt som barnet framför mig tittade upp mot mig och hostade en slemmig host. En sådan hade fastnat på rutan vid muränan.


En fisk var rolig...det var en med näsa! Jag tyckte den påminde lite om maken hemma. Jag släppte tanken och gick vidare mot spiggen. Vi sprang igenom fiskarna på 10 minuter för att stanna upp vid sjöhästarna en stund. Vi tittade efter livstecken i 20 minuter sedan gick vi därifrån.  Vi beslutade oss för att åka in mot stan igen. Nu med båt som kändes lite bekvämare och tryggare. Vi klev iland vid slussen...nu började marschen...gamla stan, Storkyrkan, Västerlånggatan, mynttorget, Drottninggatan....Ett kort stopp för att köpa vantar till de stelfrusna fingrarna....25 butiker senare. Provade ett par för små jeans vilket medförde att knappen lossnade, dottern köpte ett par lagom jeans. Fikade...dyrt. Fortsatte att gå, träffade dotterns klassföreståndare på Hötorget, handlade lite till. Fikade igen, lika dyrt  den här gången. Beslutsångest  över ett par skor. Köpte dem, dyrt. T-bana till hotellet. Vila för att sedan ut och äta på "fin" restaurang.


Kl 17:30 tog på mig det nya skorna med nya strumpor, dottern klagade över att hennes var blöta. Jag fick slänga mina strumpor efter att det fått en ny färg efter 8 km vandring i city. Dottern fick ett par nya strumpor hon med. Glada och med torra fötter äntrade vi vant spärrarna i Alvik för en liten färd in mot Kungsholmen. Nu började sökandet efter ett trevligt ställe att äta på. 67 restauranger passerades då de var kinakrogar och sushiställen. Mina hälar kändes platta och dottern klagade över skoskav på vänster lilltå. 6 km senare passerade vi gränsen för vad Kungsholmen bor och City tornade upp igen. Vi fann ett ställe...klev in och klev ut efter att stället inte kunde ta emot flera. Gick en stund till och fann ett ställe där vi klev in och beställde mat. Dottern konstaterade att vi gått 7,5 km för att hitta en resturang och att vi förbränt lunchen genom hastig takt. 40 minuter senare var vi på väg till T-banan igen mot hotellet.


Kl 02:16 vaknade  då dottern vände sig i sängen då ena sängbenet satt löst och skapade oljud, kl 02:30 täppt i näsan, höll på att kvävas, gick upp och snöt mig. Kl 03:30 varmt så in i helvete, gick upp och skruvade ned värmen. Jag somnade, dottern vaknade då jag snarkade till. Dottern klagade över att det var varmt. Somnade till, vaknade igen klockan 07:20 till ljudet av en stålklinga som mötte armeringsjärn. Byggarbete utanför fönstret. Gick upp, helt slut, tittade mig i spegeln, gjorde ett konstaterande sedan ned för att äta frukost. Frukosten bestod av varm yoghurt och segt bröd. Skojade till det tog omelett och en baconskiva. Dottern åt en hård brödskiva med melon på....nöjda så checkade vi ut för hemfärd. På hemvägen räknade jag antalet trafikbrott till endast 2 då jag hade tunnelseende efter omeletten. Dottern somnade redan vid Tranebergsbron....Hemma på landet igen och nu inväntar en välförtjänt vila då benhinnorna har kraftiga blödningar efter vandringen i storstan. Nu ser vi fram mot nästa utflykt....














Av Ylva Frohm - 24 januari 2014 18:42

  Så var det dags igen. Konsert i Storstan. Idag hade jag gott om tid för min resa i den absolut nybesiktigade bilen av de alla. Ny ruta har den också till salu med för den som är intresserad av en silverfärgad bil med fungerande radio. Radio,...jag satte mig till rätta, fixade in P1 och körde ut ur Västerås mot Stockholm. Efter en kvart blev jag förbannad och bytte till P2. Skrattade till då jag tänkte på den förra resan mot konsert stockholm. Då var det ytterst nära att jag drog körkortet av mig själv. Som tur var besinnade jag mig och köpte ett par nya jeans istället. 


Enköping, höll på att somna då P2 erbjöd lugna Bachmelodier i höstsonatens tecken. Bytte till NRJ och vaknade till och gasade med högerfoten i en nedvinkel då stortån somnat. Järva Krog. Blev förbannad och stängde av radion efter 45 minuter ihållande reklampaus. KÖÖÖÖÖ....förbannade stockholms trafiken och la mig bakom århundrades besiktningsobjekt. Under 35 minuter, som det tog mellan Haga Norra och Eugeniatunneln hann jag hitta 7 brister av svår karaktär. En var rolig, det var en släpvagnskontakt som släpade i asfalten, den andra var dragkroken som inte fanns. Nu äntligen lossnade köerna för att återigen intas av en brutalt lång efter fredhällstunneln. Jag tittade på klockan och blev lite stressad. Resultatet blev en liten illaluktande som spred sig runt förarplatsen. Förslkte få ned fönstret som frusit ihop. Tog lite spolarvätska på den nya fina rutan, det frös oxå. Beslutade mig för att ignorera lukten.


Tyresö: Äntligen framme vid sovplatsen.  Drog en spärrlinje, blev förbannad igen och funderade på om det juridiskt är lagligt att utfärda en böter till sig själv. Å andra sidan hade jag vägrat skriva på. Belönade mig själv genom att inhandla två tröjor, som jag aldrig kommer att använda, på Kappahl. Maken kan få den tajta med urringning. Sonen den lurviga med spetskant.


På bussen: Åkte buss själv, med ett blått plastkort. Sysselsatte chauffören en kvart då utlägget blev enorm efter en liten fråga hur jag får ut tre kupponger. Nu äntligen finne i stan. Cirkus, platsen för själva konserten. Eller vad det nu var. Kraftwerk, min ungdoms stora idoler :)....ville gärna se dem en gång innan de dör. Öppningslåten var, We are the robots, gammal goding. Inför konserten fick vi ett par glasögon för att avnjuta alla effekterna. Jag undrar fortfarande vilka effekterna bestod av då mina glasögon blev skrynkliga efter påsättning. Brorsan såg nått, det är jag säker på då han hostade till en stund. Konserten övergick till pausmusik på landet. Det gick väldigt vilt till på den främre raden då en människa spontanklappade till Tour de France, i otakt. Konserten slut, hemresa:


Hemresan blev med taxi. En annan sorts taxi med en förare som föreslog priset och med tre tidböcker i handskfacket. brorsan blev erbjuden jobb då chauffören hade en polare som stripat sin taxibil som en konkurrents bil...jisses...Chauffören var mycket glad och jag funderade en stund om jag skulle påbörja en liten taxikontroll på centralbron. 


Hemma: sov till en stund. Vaknade med en orörlig arm efter att ha somnat i fosterställning i en av brorsans barns sängar. Jag hade en liten teddyhäst som sällskap, den fick plats bakom hälen. Frukost imundigaste och efter en kvart serverades en liten lätt lunch på 3 kilo potatis och en halv farlukorvsring. Mätt och belåten påbörjade jag resan mot landet, i en nybesiktigad bil och en konserterfarebhet rikare...eller inte

Av Ylva Frohm - 1 november 2013 10:14

Nu har älgjakten avverkats ute i skärgården och Tyra (hunden) har samlat viktig erfarenhet som nybliven jakthund. Dag1: öarna, idag var den dagen då jakten skulle bedrivas ute på de mindre öarna. Klockan ringde 05.10 Tyra kröp ut ur örngottet bredvid min kudde och gäspade stort. Själv försökte jag hitta ut med benen åt rätt håll då desorienteringen inföll sig. Efter en kvick frukost bar det iväg till lokalen där övrigt jaktfolk samlade sig. Tyra fick äran att bekanta sig med andra raser av samma art. En labrador som blev djupt förälskad i henne, två gråhundar som ville äta upp henne, en tax som Tyra blev förälskad i samt min fars tre hundar som Tyra redan tagit över i sin enmanna flock. Efter en termos kaffe senare med tilldelade pass och drevfördelning var vi i båtarna, på väg ut till ölandet i öst.

Jag fick gå i drevkedjan...terrängen helt fruktansvärd, särskilt då Tyra fick spår på en grävling i svagt nedförslut mot sjökanten. Denna historia hade kunnat sluta där men en vindpinad martall och ett stulet hundkoppel räddade situationen. Efter lunch togs ö nummer två och tre i Tyras besittning. Efter 35 minuters bergsbestigning med hysterisk hund hördes ett skott...en älg skjuten vilket innebar en kort paus med välbehövlig återhämtning. Drevet startar igen...tappade kontakten med drevkarlen till vänster. Tyra går numera på bakbenen och jag på hälarna med bakåtlutad hållning. Ett skott hörs igen... En älg till. Återigen en micropaus ... Uppskattas inte av hundfan som drog till så sendrag uppkom i vaden. Dagen avslutades i samlingslokalen med kaffe och blöta raggsockor...och en hund som blev skrämd av dagens jaktfångst då hon såg att örat var större än henne själv. Dagens marsch 1,2 mil.

Dag 2: inatt fick den lilla hunden sova i farstun med de andra flockmedlemmarna. Det firade hon med att lägga avföring på min fars skor i garderoben. Väl i samlingslokalen igen beslutades att dagens jakt skulle bedrivas ute på den värsta ön av de alla...Hemö!! Nu började det regna oxå . Tyra hade idag fått en sele istället för sitt nithalsband då pälsen ramlat bort efter gårdagen. Jag och Tyra fick ett rätt bra drev "spår" då vi hamnade i drågarna (skärgårdspråk för sänka, dal), till en början...regnet öste nu ned, fick krypa i tät gammal granskog, hittade en stövel...gick ned i ett träsk kom upp med en sele utan hund...jakten slut för idag.. Ingen älg. Dagens hasande mil 1,5.

Dag 3: ont i vänster vad och brännsår i händerna efter kopplet . Tyra firade in det nya dygnet med att urinera i garderoben...06.00 samlades för nya friska steg i otillgänglig terräng. Idag jakt på en stor ö. Idag manfall i drevet. Nu 200/300 meter mellan oss. Gick för mig själv, hörde ibland drevkarlen till höger. Mötte drevkarlen som gick längst ut vid den gamla stubben vars kompass slutat fungera. Halkade till och tappade mössan. Lunch... Kålsoppa... Nytt drev... Blåser som fan, hunden har fullt drev i kopplet då räven varit i vårat spår. Ett skott hörs... Det börjar regna ... Blåser till lite till och regnet börjar sprida sig ned innanför kragen nedför ryggen. Frös till...Tyra och jag gick fram till den skjutna älgen. Nu blev hon fullkomligt galen. Nu var älgen hennes! Efter detta storhetsvansinne, som slutade med ett sprucket stämband av en jaktkamrat och en trasig vante på hundföraren (jag), fick vi äran att åka med på flaket med älgen. Tyra satt uppe på älgen....dagens motionspass 1,1 mil

Dag 4: ont i vänster och höger vad, en blånagel samt en begynnande huvudvärk. Tyra firade morgonen med att matvägra och kissa vid vattenskålen. Dagens jakt på stora ön idag med. Uppehåll, blåser och jävligt tidigt. Hundfan pigg så in i helvete... Fler i drevet idag, nu endast 150 m mellan oss. Drevkedjan igång, Tyra hoppar fram på bakbenen, drevet tappar bort varandra. Jag hör ca halv km bakom mig hur en annan hundförare svär över sina hundar. Nu känner jag hur skadeglädjen infinner sig och jag smilar och fnittrar lite i min ensamhet. Under tiden gick vi rätt på öns större mossar och trampade ur en stövel. Tyra syntes knappt men då och då kunde hennes öra skönjas. Jakten slut för idag. Ingen satans älg idag. 1,3 mil har promenerats i blöta gummistövlar.

Dag 5: ingen jakt idag, förutom lite egen råddjursjakt. Plockade 76 fästingar på hunden, 3 på mig själv och klippte tånaglarna då jakten nu var avslutad... En gammal fin tradition som inte får brytas. Årets jakt är över och ser redan fram mot nästa år med en ny jaktidiot som numera jagar allt. Nu ser hunden fram mot att komma hem till sin nyslaktade gummihöna som slutat pipa och jag mot en semestervecka utan att gå i skogen.

Av Ylva Frohm - 9 oktober 2013 13:23

Sent igårkväll möttes jag av en lösker man på en röd moped klass 1. Hjälmen var alldeles för liten så kinderna blev snyggt ihoppressade med näsan. Mörkret hade lagt sig och regnet vräkte ned. Jag var nästan hemma och hade endast en sista kurva kvar på grusvägen innan bostaden kunde avnjutas. Mötet kunde ha slutat med en röd moped mindre och make utan kinder då han var ute och provkörde dotterns nya fortskaffningsmedel med ett styre som fastnat till vänster. Dottern skvallrade om att maken en stund tidigare hade snurrat omkull då bromsarna hade legat på efter en liten justering. Strax efter hade strålkastaren fram vibrerat loss och hamnat framför dotterns ena fot. Efter ett antal timmar senare lyckades maken laga den. Ett roligt fel var att när man svängde vänster dog moppen. Det resulterade i en fin piruett och en avstigning nära diket vid garaget. Synd var att jag ej fick bevittna detta. Min duktiga make hittade även ett fynd i tanken...en pinne! Den är nu avlägsnad och moppen frisk igen....

Frukosten gick i avföringens tecken.... Hunden hade lagt en rejäl sådan i köket och denne avlägsnades med en rulle hushållspapper. Därefter handtvätt med diskmedel, maskindiskmedel, då det saknas tvål. Frukosten imundigastes tillsammans med tända ljus för att öka harmonin med limpan. Katten började intressera sig för vedkorgen. Jag steg upp från bordet och drog ut vedkorgen, där satt en mus! Katten smet in bakom vedkorgen, hunden oxå! Nu blev det ett himla liv och katten for ut i köket med en mus i käften. Hunden försökte ta musen ur kattens mun.. Musen la en mycket lös avföring samtidigt som jag förökte få in hunden i ett annat rum och fånga katten som sprang omkring... Ljusen slocknade av vinddraget.... Katten fångades in och katten släppte greppet om musen som hoppad ur käften och försvann in på kontoret. En tystnad uppkom och katten stod som förstenad. Jag stod på musavföring... Tystnaden bröts av hunden som började yla efter att ha suttit själv i 30 sekunder. Katten gick och lade sig, tämligen förvånad men ganska nöjd. Hunden åt upp musavföringen och jag återgick till min oharmoniska limpmacka med smör. Musen återfanns aldrig.... En annan dag kanske

Av Ylva Frohm - 3 augusti 2013 15:21

 Så har familjen, eller rättare sagt delar av den då sonen försvann med makens bil för tre veckors idogt arbete. Semesterdag 1: Upp tidigt för att åka husbil till Ullared (!) Klockan 08:00 rullade vi från gården för att avnjuta 1 veckas campingliv eller rättare sagt överleva. Klockan 12:05 blev det lunchpaus vid Braehus där imundigaste potatissallad med basturökt skinka..en vild diskussion uppkom angående basturökt skinka där frågeställningen var om den tillbringat sin tillverkningstid inne i bastun, och om i såfall under ett insvettat träsäte eller på bastuaggregatet. Vi lämnade diskussionen och skinkan för att fortsätta färden.  


Ullared: Väl framme började vi vårat nya campingliv med att köa oss in på campingområdet. 1 timme senare lämnade jag och dottern maken för att gå loss inne i butiken. Under tiden såg maken till att parkera husbilen på en lämplig plats så att inte ölen skulle stå snett på bordet, under tiden maken pysslade med detta såg han en Ullaredkändis som var ute och gick i strumplästerna. Väl tillbaka, med en överfylld kundvagn och blåsor i fingrarna, möttes vi upp av en avspänd make tillbaka lutad i en solstol med grillen igång. Middagen blev en färdigmarinerad fläskbit från butiken. Den blev en aningen bränd på ena sidan men efter att ha skurit bort några cm gick den att äta. Jag föreslog att vi kunde ta fram den basturökta skinkan med ett nekande svar som resultat. På kvällen tog jag och dottern en hundpromenad i en närbelägen skidbacke. En vansinnigt dålig idé då mjölksyran slog till redan en minut upp i spåret. Dottern fick håll och blodsmak i bihålorna. Själv svettades jag till och fick sendrag i lillfingret efter en dragande hund åt fel håll. Efter detta avslutades promenaden för att återhämta krafterna för nästa dags shopping.


Dag 2: Maken hann aldrig in i butiken då han var hundvakt. En överfylld kundvagn, idag med, avslutade shoppingen för att åka till Öland och mot Böda camping. Ett mindre bra val skulle det visa sig. Väl framme på campingen stod vi i kö. Efter avslutad kö fick vi beskedet att det var fullbelagt inne på området...men en plats kunde ordnas fram. Platsen blev mellan fotbollsplanen och skateboardrampen. Vi avnjöt en grillad middag, mest bränd faktiskt, med underhållning av fotbollsspelande barn. Maken fnissade till då fotbollen hamnade under grannens husvagn. Maken fnissade ännu mer när grannen kom ut med en hink för att grilla sin mat. Jag måste hålla med om att det såg rätt lustigt ut när han skulle tända i hinken. Särskilt som den stod under förtältet. På morgonen vaknade maken upp av ett ljud som han beskrev "vem rollar husbilen ljudet" det var barnen som åkte skateboard, 10 meter från husbilen. Vi flydde därefter från Böda för att fortsätta resan söderut.


Dag 3: Efter att ha besökt en lång fyr for vi iväg söderut, på vägen såg maken en skylt där det stod "keramik 200 meter" maken tyckte att det kunde vara kul att se en så lång keramik. Vi stannade dock inte då husbilen rullade fint och jag tänkte att skåpen i husbilen inte kan förvara 200 meter lång keramik. Efter en kvart såg vi en skylt till," Café stängt", maken tyckte det var ett konstigt namn på ett café. Jag instämde i detta och fortsatte mitt candy crash spel, för att åter förlora på bana 123 där jag suttit fast i tre veckor. Nytt val av camping...Efter att ha blundat och pekat ut en prick på kartan hamnade vi på ett litet ställe på den södra delen av ön. En väldigt fin liten camping med plats för husbilen bredvid strandkanten. Nu slapp vi massa människor och fotbollar för att byta ut det mot rutten tång och fiskmåsar...Mycket trevligare. På kvällen kastade vi macka med macka för att locka till svanparet som simmade en distans från stranden. Detta slutade med att frukost avsaknades morgonen efter. Dock fanns ju den basturökta skinkan samt lite grillrester från gårdagens middag kvar. Vi lämnade campingen utan frukost.


Dag 3: Mot Småland för att hälsa på goda vänner i dagarna två. Som tur var grillade vi inte middagen utan värdarna såg till att vi fick lite anständig mat i oss. Dagen avslutades med att gosa med alla 16 kattungar och fyra kycklingar. Dock ett varningens finger då hönan inte ville kela, inte heller katten bakom halmbalen till vänster.


Dag 4: En dag då bad stod på agendan. Först tvingade jag med dottern på en joggingrunda i skogen, vi sprang fel och en svettattack uppkom. I springandet skrämde vi upp fyra tranor som gav tillbaka genom att lägga sin avföring framför oss. Jag kan upplysa om att avföringen är gigantisk och ger ett absolut dåligt springunderlag. Efter ett tag tvingade dottern mig att gå då hennes muskler tog en time out. Efter en kort förhandling om kattungar, kycklingar kom vi överrens om att fortsätta löpturen mot ett dopp i sjön efteråt. Sagt och gjort. Med värdinnan som chaufför tog vi oss till sjön. Strålande solsken, kallt som fan i vattnet. jag bytte om, värdinnans barn var nere i sjön innan jag han ta av mig strumpan... värdinnan i sjön innan jag tog av mig den andra strumpan. Dottern smög ned i sjön med kläderna på sig. Nu började det regna. Steg ned i sjön, tittade en stund, gick upp. Tvingade ned mig igen, doppade mig, sedan upp för att klä på oss. En historia för sig då fötterna blev fulla med sand. Trosorn oxå. Dagen avslutades med brända revbensspjäll till förrätt, fantastiska! Nu känner jag mig som hemma igen, samt en vansinnigt god middag. 


Dag 4. Hemfärd....inga djur med oss, förutom hunden och oss själva. I kylen låg fortfarande den basturökta skinkan, väl inslagen och gyllenbrun, ganska fin. Nu väntade 30 mils resa innan landet skulle återses. Väl hemma insåg vi att vi hade haft det bra som campingfamilj och att basturökt skinka hör bäst hemma i bastun. Nu väntas trevligt arbete med stallet, trädgårdsarbete med grävaren och uppsättning av de nyinköpta gardinerna på Ullared...Kylen i husbilen fick grovsaneras i fyra dagar efteråt och kan eventuellt fungera som kyl igen. Vilken tur att semestern bara har börjat...eller inte

Av Ylva Frohm - 8 juli 2013 13:28

Nu börjar helvetet på landet. I helgen slog maken en del av årets höskörd med våran modernaste traktor från Vitryssland årsmodell 1972. Den påminner starkt om den bil jag belade med körförbud häromdagen....första vallen gick bra att slå. När den andra plätten skulle avverkas lossnade två bultar från slåtteraggregatet, resultatet av det blev 47 minuters avbrott och en förbannad make. Några timmar senare (48) skulle härligheten vändas med våran ultramoderna hövändare från 1971. Första vallen gick galant, vid den andra plätten small det till så att dottern undrade varför de sprängde i Hallstahammar. Maken hoppade högt i traktorn och slog huvudet i taket av förskräckelse. Det visade sig att ett däck på hövändaren exploderade. Nu blev maken ånyo förbannad och nytt avbrott uppstod. 1,67 timmar senare satt ett nytt (20 år) gammalt däck på eländet. Maken åkte ut igen...34 minuter senare lutade hövändaren betänkligt, punka på det andra uråldriga däcket. Resultatet blev att en del av höet spreds ned i diket. Maken blev förbannad och ett nytt avbrott med utbrott inträdde. 48 minuter senare satt ett nytt (20 år) gammalt däck på fanskapet. Jag kom hem från jobbet och frågade maken hur det gått under dagen. Maken låg utslagen i soffan, ovanligt solbränd efter timmarna på vallen, och utbrast att det gått ovanligt bra i år vilket jag ser som en fragång.

Nu ska det in.....
Vallen har vuxit så fantastiskt obra att maken funderar på att införskaffa en sopmaskin för att hitta in höet i höpressen, eller en dammsugare kan eventuellt bli aktuell. Har vi tur blir det 2 balar i år. Som tur är finns det bönder som säljer Hö har jag hört. Nästa projekt blir att flytta balarna från vallen till stallet. Det kan bli en särskild historia för sig då pallgafflar skall användas på den andra omoderna traktorn. Maken påminner mig ofta om att den är av samma årsmodell som mig vilket jag tar som en komplimang. Gammal kärlek rostar som fan.

Av Ylva Frohm - 2 juli 2013 10:47

Idag ska hovslagaren komma och kapa lite på hovarna. Det blir oftast en rökig tillställning som inte uppskattas av svalorna som återigen byggt bo ovanpå ett lysrör. Förra året tog vi ned det, efter att ungarna flytt. Boet återuppstod exakt på samma ställe, byggt på häststräck, tagel och lera. Röken eller rättare sagt doften efter varmskoningen uppskattas särskilt inte av vissa delar av familjen då den sätter sig i kläderna. En gång skojade jag till det och la en rökig textil på en annorlunda plats. Det skojet slutade med en utflyttad garderob då den återfanns ute på trappen. Nu tror jag i och för sig att anledningen till det var att röja ur pannrummet då bergvärmen skulle installeras. Appropå det så är Jag är särskilt glad åt att aldrig mer andas in svart rök vid start av brasa mera, därför får maken ta hovjouren idag vilket han inte vet ännu. Detta presenteras efter middagen som idag tillagas av sonen. Då brukar den bli någorlunda ätbar.

Igår stretade jag och dottern med hagarna. Nu har vi endast 1 1/2 hage då dagen tog slut innan vi blev klara. Vi passade även på att släppa ihop ponnyn med de stora. Dottern passade med kameran för att få fina utbrytar bilder med en touch av bock i luften. Dessa bilder kom till avsaknad då ponnyn endast viftade till med ett avspänt framben tillsammans med ett litet pip. Därefter intogs det magra gräset i samförstånd med den stora bruna. Den ngt mindre svarta fick till uppgift att beta ogräs i paddocken, vilket resulterade i en lös hög nära utgången som imundigaste av hunden. Igår åt hon upp resterna av katternas råttlunch på kökstrappen.

Igår hittade jag en fästning som satt fast på min handled. Jag bad dottern avlägsna detta otyg. Dottern tittade och letade och frågade var den satt. Jag tog fram förstoringsglaset (makens glasögon) och visade var den satt. Dottern tog sin nymålade lillfingernagel och skrapade lite på mitt skinn för att få bort den vilket lyckades med bra resultat. Resten av eftermiddagen gick åt att pilla bort den från dotterns lillfingernagel då den gömt sig långt där inne samt att rena handen med sprit en timme efteråt. Dottern låter hälsa att hon repar sig och tror hon blir helt återställd inom kort.... Eller inte


Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2023
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards