Häromdagen skulle jag gå och lägga kökshandduken i tvätten. När jag passerade köksbordet såg jag att duken var skitig och beslutade mig för att byta den mot en renare, jag gick till tvättstugan för att ta fram strykbrädan. På vägen till tvättstugan såg jag att skohyllan stod snett vilket skapade enormt massa arbete då alla skor rasade ned från den 1,50 meter höga hyllan. När den väl stod rakt och skorna var på plats fick jag ta fram dammsugaren då två kilo sand och en skosula låg kvar på golvet efter makens gummistövlar storlek 49,5. Stod och tittade på dem en stund och undrade om mina sneakers skulle få plats i hans stövel...testade och konstaterade att det gick alldeles utmärkt. Efter dammsugningen blev jag tvungen att gå ut till köket för att dra ut sladden ur kontakten, då såg jag att fönstrena var vansinnigt skitiga och tog fram skurhinken och fönsterskrapan. Efter att ha repat tre fönster och löddrat ned mattan med YES kom jag på att jag var ju på väg till strykbrädan. Sagt och gjort, strök på en duk, glömde den på tvättmaskinen då det ringde på mobilen. Det var maken som önskade att jag satte på bastun till kvällen. Gick tillbaka till köket och undrade vad jag gjorde där. Öppnade kylen för att minnas, mindes inget men passade på att städa ur den för att sedan gå ut och mocka.

I förra veckan, under tiden som jag stod och pysslade i stallet, skulle maken starta grävaren som stod parkerad i det supermoderna traktorgaraget anno 1902, det efter att den stått på laddning i en evighet. När han skulle gå runt grävaggregatet snubblade han på sladden som laddade batteriet och passade då på att riva med sig hela elkontakten från väggen, inklusive en del av väggen. Jag hörde en svordom från maken och gick ut för att se vad som pågick då det blev strömavbrott på gården. Jag stod och tittade en stund och konstaterade att grävaren inte skulle starta på ett bra tag, inte heller spisen i köket vilket kändes bra då jag fick en anledning att starta grillen. Elkontakten inklusive halva dragningen till gården följde med i makens snav. När maken kikade in i hålet som skapades beslutade han att grävaren nog fick ledigt en dag eller fem. Efter några timmar och svordommar senare kom strömmen tillbaka.

Vid middagen klagade maken på  att han hade fått skoskav under dagen. Det med anledning av att något låg i  hans vänstra stövel, två kilo sand är inte att leka med, inte heller en skosula. Undrar var min sneakers tog vägen, jag beslutade mig för att inte fråga. Maken klagade även på att bastun var ovanligt kall och fick ta en värmande dusch istället. Till kaffet frågade maken varför det stod en fylld vattenhink på trappan utanför. Det frågade jag mig också men fick inget svar tills jag kom på, vid halvåtta nyheterna  att jag fick med mig den från stallet när jag var på väg för att laga middag. Vattenhinken var ämnad till en av hästarnas boxar. 

Efter maten och nyheterna fick jag ta disken.. det efter att ha förlorat ett parti memory. När jag skulle torka en kastrull upptäckte jag att det inte fanns någon kökshanduk i köket. Jag gick för att hämta en ny, på vägen såg jag att det var dammigt på bänken vid hallen, tog en trasa för att damma av. Dammade av och fixade till tavlorna som hängde snett, rev ned en tavla, fick dammsuga upp glaset. Drog ur sladden ur elkontakten...detta påminde mig om maken och fick ett fnissanfall. Bytte dammsugarpåse, slängde ut den på trappen. Såg hinken med vatten och gick ut till stallet. Väl inne igen var det dags för sängen. Vaknade till i varagtimmen och kom på att kökshandduken fortfarande inte har kommit till köket. Tänker att den får jag ta en annan dag..eller inte 

 

Amisa

18 april 2020 19:36

Vilken rolig historia!
Men det låter som om du har lite för mycket att stå i, kanske skulle du må bra av att ta det lite lugnare någon dag?

http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se

Ylva Frohm

19 april 2020 09:28

Ja det skulle behövas ?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Denna vecka har hittills varit rätt varierad och jag tror en lång semester skulle vara på sin plats! Veckan har bestått av fölvak, tävling, fölvak och tävling. Idag bröllop, ja inte mitt, och imorgon tävling Som tur var införskaffade dottern ...

Vi går i väntans tider här på landet. Lillan ska snart om allt vill sig väl bli mamma för första gången. Vi har nu installerat en kamera som ska övervaka henne när det är dax. I väntans tider är även maken som just för nu har en fungerande rygg, f...

I eftertankens kranka blekhet funderar jag hur det är att vara barn idag mot att vara barn igår. Tanken uppkom efter att jag läst ett inlägg på sociala medier om att dagens barns lekrum är inomhus kontra barn från gårdagens lekrum var utomhus. Vad fi...

Nu finns min blogg i bokform! Helt sjukt faktiskt att det fanns ngn som ville ge ut den. Fast det är ju klart, betalar man så! Boken är faktiskt ett lite av ett firande, 10 år har bloggen funnits och vi har ännu överlevt, konstigt nog. Att ma...

Så! Maken har blivit TikTok kändis! Hur gick då det till kan man undra. Eller inte förresten. Mina övervuxna barn tyckte jag skulle ha TikTok! Sagt och gjort! 54 år ung installerade jag appen och gick all in. Funderade på vad jag skulle heta på T...