Direktlänk till inlägg 19 maj 2012

Livet som tävlingsryttare

Av Ylva Frohm - 19 maj 2012 16:41

 

Idag har jag varit tävlingsryttare och klämde nästan ihjäl den stackars hästen. Bilresan till tävlingsplatsen var av roande karaktär då jag och dottern pratade om ljusa morgnar i sovrummet. Dottern uttalade då att hennes gardiner bara hänger och gör ingenting. Kort därefter såg vi tranor på en äng. Dottern frågade då varför deras ben går framåt. Jag funderade en stund över detta och insåg att att det inte är någon självklarhet...att benen går över huvud taget. Mina ben går ibland av sig självt ibland med tvång ibland på order av någon annan. Heller ingen självklarhet att gardinerna inte gör någonting. Vore praktiskt om gardinerna kunde städa huset och handla mat.


Väl framma på tävlingsplatsen konstaterade jag att ett av trailerns däck var väldigt platt. Jag funderade lite hur detta skulle lösas eller inte lösas. Jag engagerade halva funktionärspersonalen och det hela slutade med att en vänlig man kom med ett däck, som han hade på sin gård, och monterade det under tiden som jag tittade på. Jag hade vare sig fälgkors eller domkraft. Mannen hade med sig allt. Inte ville han ha något för besväret heller. Fantastiska människor! Hemresan gick strålande, trots en annan dimension på reservhjulet och orolig musik på radion.


Hur gick tävlingen? Tävlingen gick i det oharmoniska tecknet. Efter att ha stressat på mig de nyinköpta svindyra ridbyxorna och pressad på mig den lilla tajat toppen lyckades jag hoppa upp i sadeln, mycket graciöst då dottern pressade på med all kraft med händerna på min nätta bakdel. Framridningen gick i mycket låg form och i undertempo. Ej ryttarens val. Galoppen gick fort...ej heller det ryttarens val. Spark mot annan häst..ej ryttarens val. Svettig...ej ryttarens val. Så var det dags för fru Frohm att göra entré. In på banan...med en känsla av försening och sendrag i tummen. Svettdropparna rann ned i vänster ögat med svid i ögat som följd. Kraken till häst gjorde allt som var i han makt för att rädda fru Frohms ära då sendraget förflyttade sig till baksidan av låret genom stiglädret för att löpa ut i stortån. För att sammanfatta dagen i stort vill jag bara säga: Jo men visst!


   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ylva Frohm - 20 maj 2023 09:24


Denna vecka har hittills varit rätt varierad och jag tror en lång semester skulle vara på sin plats! Veckan har bestått av fölvak, tävling, fölvak och tävling. Idag bröllop, ja inte mitt, och imorgon tävling Som tur var införskaffade dottern ...

Av Ylva Frohm - 6 maj 2023 18:45


Vi går i väntans tider här på landet. Lillan ska snart om allt vill sig väl bli mamma för första gången. Vi har nu installerat en kamera som ska övervaka henne när det är dax. I väntans tider är även maken som just för nu har en fungerande rygg, f...

Av Ylva Frohm - 3 februari 2023 11:38


I eftertankens kranka blekhet funderar jag hur det är att vara barn idag mot att vara barn igår. Tanken uppkom efter att jag läst ett inlägg på sociala medier om att dagens barns lekrum är inomhus kontra barn från gårdagens lekrum var utomhus. Vad fi...

Av Ylva Frohm - 3 december 2022 12:39

Nu finns min blogg i bokform! Helt sjukt faktiskt att det fanns ngn som ville ge ut den. Fast det är ju klart, betalar man så! Boken är faktiskt ett lite av ett firande, 10 år har bloggen funnits och vi har ännu överlevt, konstigt nog. Att ma...

Av Ylva Frohm - 2 december 2022 14:46


Så! Maken har blivit TikTok kändis! Hur gick då det till kan man undra. Eller inte förresten. Mina övervuxna barn tyckte jag skulle ha TikTok! Sagt och gjort! 54 år ung installerade jag appen och gick all in. Funderade på vad jag skulle heta på T...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5
6
7 8 9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards